Oavsett färg kräver njurstenar som försöker ta sig genom urinvägarna omedelbar uppmärksamhet. Detta smärtsamma fenomen antar ofta en mörkare nyans när överskott av kalcium ligger bakom stenbildningen. Här går vi igenom vad stenarnas färg egentligen beror på och vilka typer som finns.
Njurstenar varierar i nyans, och stenens färg avgörs av dess kemiska sammansättning, enligt Stony Brook University Hospital i New York. De flesta stenar är gula eller bruna, men de kan även framstå som beige, gyllene eller helt svarta.
Det finns fyra huvudtyper av njursten:
Olika ämnen bildar respektive stentyp. Kalciumoxalatstenar består främst av överskottskalcium, medan urinsyrastenar uppstår till följd av ett högt proteinintag. Struvitstenar innehåller avfallsprodukten ammoniak tillsammans med mineralet magnesium.
Kalcium och oxalat gör att dessa stenar får en mörkare färg, medan urinsyrastenar oftast ser brunaktigt vita ut. Struvitstenar utvecklar en smutsigt vit ton, medan cystinstenar antar en nyans av rosa eller gult. Färgen kan alltså ge läkaren värdefulla ledtrådar om stenens ursprung.
Njurstenars struktur varierar från slät till grov och tandad. En "liten" sten – vanligtvis 4 mm i diameter eller mindre – har cirka 90 procents chans att passera spontant, enligt University of Miami School of Medicine. Större stenar kräver däremot medicinsk behandling, icke-invasiva metoder som stötvågsbehandling eller i vissa fall kirurgi.
Kontakta vården om du drabbas av kraftiga smärtor i sidan eller ryggen, blod i urinen, feber och frossa, illamående eller svårigheter att kissa. Obehandlade njursten kan i vissa fall leda till komplikationer som urinvägsinfektioner eller nedsatt njurfunktion, så det är viktigt att inte ignorera symtomen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online