Dialys – användning av maskiner för att hjälpa nedsatta njurar att filtrera bort avfallsämnen från blodet – kan leda till flera typer av infektioner, däribland blodinfektioner. Dessa infektioner kan bli allvarliga och kräver ofta omedelbar behandling. Här går vi igenom de vanligaste orsakerna, möjliga komplikationer och vilka behandlingsalternativ som finns.
Dialysrelaterade blodinfektioner uppstår när skadliga bakterier – oftast stafylokocker – etablerar sig i dialyskatetern eller i de graft (konstgjorda kärl) som används för att föra blod in och ut ur kroppen under behandlingen. Eftersom patienter med nedsatt njurfunktion ofta har ett försvagat immunförsvar är de extra sårbara för dessa bakterier. God hygien och noggrann hantering av dialysutrustningen är därför avgörande för att förebygga infektioner.
En obehandlad blodinfektion kan sprida sig till lungorna, hjärtat, lederna och andra delar av kroppen, vilket kan orsaka allvarliga vävnadsskador. I värsta fall kan infektionen utvecklas till sepsis (blodförgiftning), ett livshotande tillstånd som kräver akut sjukhusvård. Därför är det viktigt att söka vård snabbt om du får feber, frossa eller andra tecken på infektion i samband med dialys.
Vilken behandling som väljs beror på infektionens svårighetsgrad samt på andra faktorer, exempelvis om du har andra sjukdomar, feber, eller om infektionen redan har spridit sig utanför blodet. Läkaren gör en individuell bedömning för att hitta den mest effektiva och säkra behandlingen.
Mindre allvarliga infektioner svarar oftast bra på en antibiotikakur som normalt pågår i flera veckor, enligt American Association of Kidney Patients. Under behandlingstiden övervakar din läkare faktorer som antalet vita blodkroppar och förekomsten av symtom – såsom feber, kräkningar och trötthet – för att avgöra om behandlingen fungerar. Om antibiotika inte ger önskad effekt kan behandlingen behöva justeras.
I vissa fall beslutar läkarna att ta bort katetern eller graftet helt för att eliminera själva infektionskällan. Du kan då få en ny utrustning insatt, eller – om det är möjligt – övergå till en annan dialysmetod, exempelvis bukdialys, för att minska risken för återkommande infektioner.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online