1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Är dialys smärtsamt? Så känns behandling av njursvikt

Dialys är en medicinsk behandling som ersätter njurarnas funktion när de inte längre klarar att rena blodet på egen hand. Många som står inför behandlingen undrar om den gör ont – och svaret är lugnande: Varken hemodialys eller peritonealdialys är i sig smärtsamt. Det finns dock vissa biverkningar som kan orsaka obehag under eller efter behandlingen.

Fakta om dialys

När en person har förlorat mellan 85 och 90 procent av sin njurfunktion krävs antingen dialys eller en njurtransplantation för att överleva. Utan någon av dessa åtgärder samlas gifter och vätska i kroppen, vilket med tiden blir livshotande.

Vad är hemodialys?

Under hemodialys leds en mindre mängd blod, ungefär en kopp åt gången, från patientens kropp till en dialysmaskin. Maskinen filtrerar blodet, avlägsnar slaggprodukter och tar bort överskottsvätska innan det renade blodet leds tillbaka till kroppen. De flesta hemodialysbehandlingar utförs på en dialysklinik tre gånger per vecka eller oftare, och varje session varar vanligtvis cirka fyra timmar. Nålen som placeras i fisteln kan ge ett kort stick vid påläggning, men själva behandlingen därefter är normalt smärtfri.

Vad är peritonealdialys?

Peritonealdialys, även kallad bukhinnedialys, utförs främst i hemmet. Behandlingen går till så att en steril vätska förs in i bukhålan via en permanent placerad kateter några gånger per dag. Bukhinnan fungerar då som ett naturligt filter som avlägsnar gifter och överskottsvätska. Eftersom behandlingen sker utan nålar upplevs den av de flesta som helt smärtfri.

Komplikationer och obehag

Även om själva dialysbehandlingen bör vara fri från smärta finns det komplikationer som kan vara obehagliga. Den vanligaste är muskelkramper, som ofta drabbar benen mot slutet av en hemodialysbehandling. Kramperna uppstår framför allt om för mycket vätska avlägsnas för snabbt, vilket också kan orsaka lågt blodtryck, yrsel och trötthet.

Förebyggande åtgärder och behandling

För att minska risken för muskelkramper är det viktigt att patienten noga följer sin njurvänliga kost och strikt begränsar sitt dagliga vätskeintag. Om kramper ändå uppstår under behandlingen kan personalen snabbt lindra besvären genom att tillsätta vätska eller justera mängden vätska som avlägsnas. Genom god planering tillsammans med vårdteamet går det i de flesta fall att göra dialysbehandlingarna så bekväma som möjligt.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online