Vissa barn drabbas av njurblockering, ett tillstånd där njuren fortfarande klarar sin grundläggande funktion att filtrera blodet och omvandla avfallsämnen till urin, men där blockeringen hindrar urinen från att lämna kroppen. I vissa fall är tillståndet medfött, det vill säga närvarande redan vid födseln, och ibland uppstår felet redan under fosterutvecklingen i livmodern.
Vanliga former av urinvägsblockering hos barn är blockering i övergången mellan njurbäcken och urinledare (UPJ), hydronefros samt urinreflux. Prognosen är dock ofta gynnsam – många blockeringar går tillbaka av sig själva eller kan botas med kirurgi eller läkemedel.
De två vanligaste typerna av blockeringar sitter i övergången mellan njurbäckenet och urinledaren (ureteropelvic junction, UPJ) respektive mellan urinledaren och urinblåsan (ureterovesical junction, UVJ). Urinledaren är den kanal som förbinder njuren med urinblåsan. En blockering vid UPJ kallas njurbäcksblockering, medan en blockering där urinledaren mynnar i urinblåsan kallas UVJ-blockering. Båda typerna orsakas oftast av en utvidgning av den nedre delen av urinledaren, som då får ett ballongliknande utseende.
Diagnosen ställs vanligtvis med hjälp av ultraljud. När en blockering har upptäckts rekommenderar läkarna ofta en så kallad aktiv avvaktan – man följer utvecklingen regelbundet med ultraljudsundersökningar var sjätte till tolfte månad. På så sätt kan läkaren bedöma om blockeringen är av den typ som försvinner av sig själv, eller om den består och därmed kräver kirurgisk behandling.
Vid UPJ-blockering utförs en operation som kallas pyeloplastik. Efter att patienten fått narkos gör kirurgen ett snitt i ryggen och avlägsnar det blockerade partiet, varefter det återstående dräneringsområdet sys ihop. Vid en UVJ-blockering tas hindret bort och urinledaren sys fast igen i urinblåsan. I båda fallen är återhämtningstiden normalt ett par veckor.
Hydronefros är ett tillstånd där en eller båda njurarna är förträngda eller utvidgade under fosterutvecklingen, i spädbarnsåldern eller under barndomen. Liksom andra typer av blockeringar går detta ofta tillbaka av sig självt. Gör det inte det rekommenderas kirurgi. Om förträngningen upptäcks under graviditeten och inte försvinner på egen hand kan läkaren ibland föra in ett rör i fostret för att med jämna mellanrum tömma urinen.
Urinreflux och svarta urinvägsinfektioner (UVI) är andra vanliga orsaker till njurblockering hos barn. Dessa beror på en kraftig infektion och är oftast övergående. De flesta fall behandlas framgångsrikt med läkemedel, i första hand antibiotika.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online