1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Lågfosfordiet vid njursjukdom: Så skyddar du dina ben och ditt hjärta

Fosfor är ett mineral som spelar en central roll i kroppen – bland annat hjälper det till att bygga upp friska och starka ben. Normalt sett filtrerar njurarna bort överskottsfosfor från blodet och utsöndrar det med urinen. Vid njursjukdom försämras dock den här rensningsfunktionen, vilket gör att fosfor kan ansamlas i blodet.

När fosfor inte elimineras ordentligt sänks kalciumnivåerna, vilket i förlängningen kan leda till benvävnadsförlust. Även om dialys tar bort en viss mängd fosfor räcker det ofta inte – därför rekommenderar läkare vanligtvis en lågfosfordiet för personer med njursjukdom.

Vad innebär en lågfosfordiet?

Har du kronisk njursjukdom eller genomgår njurdialys kan din läkare rekommendera en lågfosfordiet för att hindra höga fosfornivåer i blodet från att orsaka benskörhet eller hjärtproblem. Idealt bör fosforvärdet i blodet ligga mellan 3,5 och 5,5 mg/dl. Mäter ditt blodfosfor högre än så, tala med din läkare eller dietist om att starta en lågfosfordiet. Utöver kostomläggningen kan läkaren även förskriva läkemedel eller kalciumtillskott.

Får du en lågfosfordiet utskriven ska du undvika livsmedel med högt fosforinnehåll. För att ändå få i dig näring i balans är det viktigt att samarbeta nära med en dietist som hjälper dig hitta hälsosamma alternativ till de livsmedel du behöver strunta i. Kom ihåg att läkaren också kan rekommendera andra kostförändringar, exempelvis minskat intag av natrium, kalium och protein.

Undvik mejeriprodukter

På en lågfosfordiet ska alla mejeriprodukter undvikas. Välj risdryck eller icke-mejeribaserad gräddersättning istället. Ät fruktis eller sorbet som efterrätt i stället för glass. Använd buljong eller vatten när du lagar soppa, i stället för mjölk eller grädde.

Skippa fullkorn

Undvik fullkornsbröd och fullkornspasta. Ät istället vitt bröd, vitt ris och vit pasta. Välj natriumfattiga kex gjorda på vitt mjöl, vita bagels och engelska muffins. Ät vetekli eller gryn i stället för havregrynsgröt. Kontrollera alltid näringsdeklarationen gällande natrium och kalium om din läkare har bett dig begränsa även dessa ämnen.

Håll dig borta från baljväxter

Undvik alla baljväxter samt torkade bönor och ärter. Ät inte jordnötter eller sojabönor, eller produkter gjorda på soja. Färska smörbönor och gröna bönor passar utmärkt i sallader eller soppor. Undvik ugnsbakade bönor. Ät hellre färska grönsaker som morötter, squash och sparris. Välj luftpoppad popcorn kryddad med örter i stället för salt som mellanmål, i stället för jordnötter.

Var försiktig med choklad och läsk

Undvik choklad och coladrycker. Stilla sötsuget med hårdkarameller eller gelébönor istället. Välj ginger ale eller citron-lime-läsk. Drick färskbryggd iste i stället för burk- eller flaskte.

Kött, fisk och skaldjur

Ät inte inälvsmat. Undvik skaldjur med högt fosforinnehåll, som ostron och kräftor. Välj istället magra proteinkällor som fisk, kalkon, kyckling och nötkött. Ät kött i små portioner om din njursjukdiet begränsar protein utöver fosfor. Krydda köttet med örter i stället för salt för att hålla natriumintaget nere.

Smart tips för vardagen

Kontrollera alltid ingredienslistan – tillsatt fosfor finns ofta i processade livsmedel under namn som fosforsyra, natriumfosfat eller kalciumfosfat. Tillsatt fosfor tas upp av kroppen till nästan hundra procent, vilket gör den extra problematisk vid njursjukdom. Planera dina måltider i förväg och håll regelbunden kontakt med din dietist för att anpassa kosten efter dina blodprov och din behandlingsplan.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online