Hyperkalemi är den medicinska termen för förhöjda kaliumnivåer i blodet. Kalium är en livsviktig elektrolyt som behövs för ämnesomsättningen, hjärtrytmen, regleringen av muskelvävnad och matsmältningen. Även om kalium är nödvändigt kan för höga nivåer ge allvarliga biverkningar och leda till flera livshotande tillstånd, bland annat hjärtsvikt och njursvikt. De bakomliggande orsakerna till hyperkalemi kan antingen bero på kostvanor eller på att cellernas utsöndring av elektrolyten inte fungerar som den ska.
Njurarna ansvarar för att upprätthålla balansen (homeostasen) av kalium och andra elektrolyter i kroppen. Höga kaliumnivåer kan därför signalera njursvikt, exempelvis vid njursjukdom, glomerulonefrit, akut eller kronisk njursvikt, lupusnefrit eller obstruktiv uropati. Andra orsaker kan vara låga nivåer av aldosteron, ett hormon som deltar i regleringen av kroppens kaliumbalans.
Vissa patienter med en lätt förhöjd kaliumhalt i blodet märker inga symtom alls. Det vanligaste symptomet vid hyperkalemi är dock oregelbunden hjärtrytm. Arytmier är vanliga eftersom kalium är en av de viktigaste jonerna i de aktionspotentialer som skapas i hjärtats muskelvävnad. Patienter kan också drabbas av illamående, kräkningar eller trötthet. En person med hyperkalemi kan dessutom ha en långsam och knappt påtaglig puls.
Patienter med hyperkalemi riskerar hjärtstillestånd när som helst, och behandlingen anpassas alltid efter patientens tillstånd. Korttidsbehandling vid akuta fall omfattar dialys och diuretika (vätskedrivande läkemedel). Kalcium används för att motverka onormal hjärtrytm, medan natriumbikarbonat – en potent buffert som naturligt finns i kroppen för att hålla pH-nivån neutral – används för att behandla den acidos som orsakas av förhöjda kaliumnivåer i blodet till följd av njursvikt.
Långtidsbehandlingen fokuserar på livsstilsförändringar och kostomläggning. Att sänka kaliumintaget är den viktigaste åtgärden för att vända de långvariga effekterna av hyperkalemi. Eftersom tillståndet ofta är ett tecken på kronisk njursvikt får patienterna även loopdiuretika för att hjälpa till att kontrollera kaliumnivåerna och förebygga vätskeansamlingar i kroppen.
Eftersom hyperkalemi främst påverkar hjärtrytmen utförs flera tester för att övervaka hjärtats hälsa. EKG används för att upptäcka potentiellt dödliga arytmier, förlängd bradykardi (långsam hjärtrytm) samt ventrikelflimmer. Läkare tar även blodprover som mäter nivåerna av serumkalium för att kunna upptäcka en framväxande kronisk njursvikt i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online