Den hastighet med vilken vätska filtreras genom njurarna kallas glomerulär filtrationshastighet (GFR). GFR kan beräknas direkt genom att mäta koncentrationen av ett ämne som håller en jämn nivå i blodet och som fritt filtreras av njurarna. Det finns även flera metoder som möjliggör en noggrann uppskattning av GFR utifrån mätningar av olika ämnen i blod och urin.
GFR är den hastighet med vilken vätska filtreras från njurens kapillärer in i Bowmans kapsel. GFR mäts därför i volym per tidsenhet, vanligtvis milliliter per minut (ml/min).
Testämnet måste fritt kunna filtreras av njurarna, vilket innebär att det varken återabsorberas eller utsöndras av njurarna. Inulin är det enda kända ämne som har denna egenskap.
Injicera inulin i blodet. Mät sedan koncentrationen av inulin i blodet, koncentrationen av inulin i urinen, mängden utsöndrad urin samt den tid som krävs för att utsöndra urinen.
GFR kan beräknas med formeln (Uc x Uf) / Pc, där Uc är koncentrationen av testämnet i urinen, Uf är urinflödet och Pc är koncentrationen av testämnet i blodet. Urinflödet får du genom att dividera urinvolymen med den tid som krävdes för att utsöndra den.
En GFR på minst 60 ml/min anses generellt vara tillräcklig. Ett betydande fall jämfört med ett tidigare värde kan dock tyda på tidig njursjukdom, även om GFR fortfarande ligger över detta minimivärde.
I vardaglig sjukvård används sällan inulin, eftersom metoden är tidskrävande. Istället uppskattas GFR ofta (eGFR) med hjälp av kreatininvärdet i blodet tillsammans med etablerade formler, exempelvis CKD-EPI eller MDRD, där även ålder, kön och kroppsvikt tas hänsyn till. Dessa uppskattningar ger ett bra underlag för att bedöma njurfunktionen och eventuella stadier av kronisk njursjukdom.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online