För patienter med njursjukdom och njursvikt är dialysmaskinen bokstavligen en livräddare. Sedan utvecklingen under första hälften av 1900-talet har framstegen inom dialystekniken gjort behandlingen till något vardagligt för tusentals patienter. Tidigare skulle en patient utan fungerande njurar ha avlidit. Numera kan livet förlängas medan patienten väntar på en njurtransplantation – något som ofta innebär flera års väntan.
Dialys, mer specifikt hemodialys, är en process där gifter och avfallsämnen filtreras bort från blodet på konstgjord väg. Normalt sett utförs denna funktion av njurarna, som dagligen bearbetar cirka 190 liter blod och avlägsnar ungefär två liter avfall och vätska. För patienter med njursjukdom eller akut njursvikt är dialysmaskiner avgörande för att rädda och förlänga livet.
Blod pumpas från kroppen in i dialysmaskinen, som separerar och filtrerar bort gifter och avfallsprodukter innan det renade blodet förs tillbaka till kroppen. Separationen åstadkoms med hjälp av en vätska som kallas dialysat, som hålls åtskild från blodet av ett semipermeabelt membran. Det gör att gifterna och avfallsämnena kan dras ut ur blodet.
Begreppet "dialys" användes först av professorn Thomas Graham i Glasgow år 1861. Han skapade ett semipermeabelt membran av pergament belagt med albumin och kunde observera att kristalloider kunde passera genom det.
De första experimenten med hemodialys genomfördes på djur år 1913. Maskinen som konstruerades kallades "konstgjord njure" och användes med framgång, men den testades aldrig på människor. Uppfinnarna noterade dock att maskinen skulle kunna vara användbar för att behandla mänskliga patienter, särskilt de med njurskador eller njursvikt.
Den första dialysbehandlingen på en människa utfördes av tysken George Haas år 1924. Behandlingen varade endast i 15 minuter, och inga komplikationer observerades eller rapporterades.
Dr Willem Kolff erkänns allmänt som dialysmaskinens fader. Han påbörjade sin forskning på 1930-talet och byggde den första dialysmaskinen med roterande trumma år 1943. Under nazistisk övervakning i det ockuperade Nederländerna konstruerade han sin första maskin av vanliga föremål, bland annat en tvättmaskin, burkar som haft apelsinjuice och korvskinn.
De tidiga resultaten var av begränsad framgång fram till 1945, då en kvinna i uremiskt koma återfick medvetandet efter elva timmar i Kolffs maskin. Mot slutet av andra världskriget hade Kolff byggt fem av sina dialysatorer, vilka han donerade till sjukhus runt om i världen innan han flyttade till USA för att fortsätta sin forskning.
Eftersom läkarna varje gång behövde ny tillgång till patientens blodkärl ansågs dialys inte vara en realistisk långtidsbehandling under de tidiga åren. Problemet löstes ursprungligen av dr Belding Scribner genom hans uppfinning av Scribner-shunten. Shunten var en U-formad anordning som kopplade ihop plastslangar i den åtkomliga artären och venen mellan dialysbehandlingarna. Detta gjorde det möjligt för läkarna att använda samma ingång varje gång dialys behövde utföras. För vissa patienter blev dialys en daglig behandling. Än idag behandlas dialyspatienter minst tre till fyra gånger per vecka.
Stora framsteg gjordes inom dialysområdet under andra hälften av 1900-talet, däribland introduktionen av hemodialys i hemmet år 1960. Detta gjorde det möjligt för anhöriga att hjälpa patienten att få daglig behandling utan att behöva besöka sjukhus eller läkarmottagning. En alternativ typ av dialys, känd som peritonealdialys eller bukdialys, utvecklades också. Vid denna metod injiceras dialysaten i buken och renar blodet utan att blodet behöver ledas ut ur kroppen.
Idag ligger fokus på att göra dialysmaskiner mindre och mer lättillgängliga. Forskning och utveckling pågår kring möjligheten till en "bärbar njure" – en liten portabel dialysanordning som bärs på kroppens utsida. Ett sådant framsteg skulle bli ett enormt steg framåt för dialyspatienter, eftersom det skulle ge dem frihet och rörlighet att vara borta hemifrån och till och med kunna resa. Detta är idag svårt med en otymplig dialysmaskin eller när man måste besöka sjukhuset flera gånger i veckan.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online