Njursvikt är en allvarlig medicinsk komplikation där njurarna slutar fungera ordentligt eller helt upphör att fungera. Tillståndet kan antingen vara en progressiv sjukdom eller ett övergående problem, beroende på svårighetsgrad och vilken behandling som ges. Njursvikt stör kroppens förmåga att filtrera bort avfallsämnen och upprätthålla de viktiga vätskebalanser som håller kroppen fri från gifter.
Kronisk njursvikt kan vara livshotande och leda till permanent skada på njurarna. Att känna till orsakerna, symtomen och behandlingsmöjligheterna är därför avgörande för att kunna agera i tid.
Kronisk njursvikt orsakas oftast av diabetes, högt blodtryck eller andra långvariga sjukdomar som belastar njurarna under en längre period. Eftersom sjukdomen utvecklas långsamt drabbar den främst medelålders och äldre personer. Även vissa cancerformer, autoimmuna sjukdomar samt blockeringar i urinvägarna kan bidra till att njurfunktionen försämras.
Kronisk njursvikt är smygande och utvecklas gradvis. Symtomen visar sig ofta inte förrän allvarlig njurskada redan har uppstått, vilket gör tillståndet extra farligt. Vanliga varningstecken på njurproblem inkluderar:
Blod- och urinprover kan påvisa halterna av avfallsprodukter, kalium och natrium i blodet. En ultraljudsundersökning eller en magnetkameraundersökning (MR) kan också behövas för att ge läkaren en visuell bild av njurarnas tillstånd. Hos patienter med njursvikt är värdena av kreatinin och urea förhöjda. Om blodprover visar ihållande höga nivåer av dessa gifter tyder det vanligen på att njuren har drabbats av permanent och allvarlig skada.
Vilken behandling som väljs beror ofta på den underliggande orsaken. Utöver läkemedel mot grundsjukdomen kan läkaren också rekommendera kostförändringar, exempelvis ett minskat intag av natrium och protein, för att lätta bördan på njurarna.
När njursjukdomen når sitt slutfaste fungerar njurarna på mindre än 10–15 procent av sin normala kapacitet. I detta skede, där skadan är omfattande, krävs oftast dialys eller en njurtransplantation för att patienten ska överleva.
Den förväntade livslängden vid njursvikt varierar beroende på vilket stadium sjukdomen befinner sig i och kan bäst bedömas efter samtal med flera läkare. Det är viktigt att förstå att dialys inte botar njursvikten, men att behandlingen kan förlänga livet betydligt.
Enligt data som publicerades av Dr. Andy Weinstein år 2002 led 42 procent av patienterna i dialysbehandling också av hjärtsjukdom, och dödsfallen berodde ofta på den sammansatta sjukdomsbilden eller på infektioner kopplade till dialysen. Patienter utan tidigare komplikationer hade en överlevnadschans på cirka 70 procent efter fem år med dialys. För de som redan led av annan sjukdom låg överlevnaden efter fem år mellan 29 och 46 procent.
Dagens vård har dock utvecklats sedan dess, och prognosen förbättras kontinuerligt tack vare bättre dialyserutiner, förbättrad läkemedelsbehandling och framgångsrikare transplantationer. En lyckad njurtransplantation ger i regel en betydligt längre och bättre livskvalitet än långvarig dialys. Regelbundna kontroller, en anpassad livsstil och tidig behandling av bakomliggande sjukdomar som diabetes och hypertension är därför de viktigaste faktorerna för att förlänga livet vid njursvikt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online