Njursvikt uppstår när njurarna inte längre klarar av att avlägsna avfallsämnen från blodet. Processen sker ofta gradvis och kan i ett senare skede kräva dialys för att mekaniskt rena blodet, eller i värsta fall en njurtransplantation. Kosten spelar en avgörande roll i behandlingen av njursvikt, och det är viktigt att du samarbetar med din läkare och dietist för att ta fram en kostplan som passar just dig. Samtidigt finns det flera allmänna kostråd som gäller de flesta patienter med nedsatt njurfunktion.
Minska mängden protein i din kost och undvik regelbundet de flesta animaliska produkter. Välj i stället växtbaserade proteinkällor som sojaprodukter, vetegluten (seitan), bönor, tofu, tempeh och nötsmör. När du äter animaliskt protein bör du prioritera ägg, fisk och magert fjäderfä.
Forskning stödjer detta val: I tidskriften American Journal of Kidney Disease (september 1996) drog doktorerna Mackenzie Walser, Sylvia Hill och Elizabeth A. Tomalis slutsatsen att vegetariska proteiner faktiskt kan bromsa utvecklingen av njursjukdom.
Undvik natrium så mycket som möjligt och läs alltid näringsdeklarationerna noggrant. De största bovarna är ofta konserverade livsmedel, charkuterier som pålägg och korv, soppor samt saltade snacks.
Begränsa kaliumrika livsmedel först när din njurfunktion sjunker till under 20 procent. Dessa livsmedel omfattar bland annat de flesta frukter, bönor, tomater, potatis, limabönor och squash.
Om din dietist rekommenderar att du minskar ditt fosforintag behöver du äta mindre ägg, bönor, coladrycker och mejeriprodukter.
Begränsa ditt saltintag till 4–6 gram per dag för att undvika vätskeansamling i kroppen och hålla blodtrycket under kontroll. Din läkare kan också rekommendera att du begränsar vatten och andra drycker. Kom ihåg att även vätskerika livsmedel räknas in, exempelvis äpplen, gelé, druvor, glass, sallad, selleri, meloner, apelsiner, tomater och soppa.
Har du diabetes bör du minska mängden kolhydrater i kosten och så långt som möjligt välja livsmedel med lågt glykemiskt index – alltså livsmedel som inte snabbt höjer blodsockret, vilket stärkelse och socker ofta gör.
Svensk forskning ger stöd för detta tillvägagångssätt: En studie av Jørgen Vesti Nielsen, Per Westerlund och Per Bygren, publicerad i Nutrition & Metabolism (23 mars 2006), visade att en kolhydratfattig och fettrik kost kunde förbättra blodsockerkontrollen, minska kroppsvikten och förebygga utvecklingen av terminal njursvikt hos överviktiga patienter med typ 2-diabetes.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online