Hypertensiv njursjukdom: orsaker, symtom, diagnos och behandling

Högt blodtryck är en av de ledande orsakerna till njurskador och njursjukdom världen över. Enligt Healthline.com diagnostiserades 398 000 människor med njursjukdom i slutstadium under 1998, och många av dessa ledde även av hypertoni. En tidig diagnos av hypertensiv njursjukdom kan vara avgörande för att förebygga behovet av en njurtransplantation.

Vad är hypertensiv njursjukdom?

Hypertensiv njursjukdom är ett tillstånd där ökad stress och belastning läggs på njuren, oftast orsakad av högt blodtryck. Hypertonin skadar njurens blodkärl och filter, vilket påverkar njurens främsta funktion – förmågan att avlägsna avfallsämnen från kroppen. Om tillståndet lämnas obehandlat kan det leda till total njursvikt, vilket kräver en njurtransplantation.

Symtom

Förutom högt blodtryck finns flera symtom som är typiska för njursjukdom. De vanligaste inkluderar:

• Svår trötthet och utmattning
• Vätskeansamling i kroppen
• Anemi (blodbrist)
• Illamående, kräkningar och aptitlöshet

Personer med njursjukdom upplever ofta minskad urinproduktion och svårigheter att urinera. Vanliga tecken på njursvikt i slutstadium är gulbrun hudfärg, muskelkramper och spasmer, svår klåda samt svettning som kan bilda vitaktiga kristaller på huden.

Orsaker och riskfaktorer

Hypertoni, alltså högt blodtryck, är den främsta orsaken till hypertensiv njursjukdom. Om diagnosen ställs tidigt kan tillståndet ofta vändas och ytterligare njurskador förebyggas genom en hälsosammare kost och blodtryckssänkande läkemedel. Diabetes är en annan vanlig orsak – enligt Healthline.com orsakas 25 till 30 procent av alla fall av njursjukdom i slutstadium av diabetes.

Afroamerikaner, ursprungsbefolkningar i Amerika och alaskabor löper högre risk att utveckla hypertensiv njursjukdom. Även familjehistoria och genetik spelar en viktig roll. Forskning har visat att personer med en mutation i HSD11B2-genen har större benägenhet att utveckla svår hypertoni, vilket i sin tur kan leda till njursjukdom.

Diagnos

Hypertensiv njursjukdom kan diagnostiseras genom en fysisk undersökning i kombination med blod- och urinanalyser. Blodprov som visar förhöjda nivåer av kreatinin och urea tyder på att njuren är skadad eller inte fungerar som den ska. Urinprov som påvisar stora mängder protein i urinen är också en stark indikation på att patienten har utvecklat njursjukdom.

Behandling

Om diagnosen ställs tidigt finns flera läkemedel som kan hjälpa till att vända utvecklingen och förhindra att sjukdomen fortskrider. De två vanligaste läkemedelsgrupperna är ACE-hämmare (angiotensinkonverterande enzymhämmare) och ARB (angiotensin II-receptorblockerare), vilka båda sänker blodtrycket men på olika sätt:

• ACE-hämmare verkar genom att vidga blodkärlen, vilket förbättrar blodflödet som hjärtat pumpar ut.
• ARB minskar istället mängden ämnen som drar samman blodkärlen, så att blodet kan strömma lättare.

I fall där njuren är bortom räddning eller helt har svikit krävs en transplantation. Beroende på patientens allmänna hälsa och njurens funktion kan dialys användas för att bromsa försämringen tills en transplantation kan genomföras. Vid dialys används en maskin som renar och filtrerar blodet – en behandling som normalt utförs tre gånger per vecka.