Maximalt välbefinnande och komfort är nyckelfaktorer för en förbättrad livskvalitet hos personer med terminal njursvikt (ESRD). Därför måste de potentiella fördelarna med all vård som ges noggrant vägas mot möjliga biverkningar eller nackdelar. För dem som lever med konsekvenserna av en kronisk sjukdom är det viktigt att förstå att typen av medicinsk behandling, tillgången till stödnätverk och ekonomiska resurser, miljöförhållanden samt personliga egenskaper alla kan påverka livskvaliteten avsevärt.
En genomgång av ett flertal studier visar att livskvaliteten för personer med ESRD förbättrades mer hos dem som genomgått en njurtransplantation jämfört med dem som fortsatte med dialys. Även om ingen av dessa behandlingar är botande verkar transplantationspatienter fungera mer normalt, medan dialyspatienter rapporterar större funktionsnedsättning kopplad till den kroniska sjukdomen.
Faktum är dock att båda behandlingsvalen medför betydande livsstilsförändringar. Även de som genomgår en framgångsrik njurtransplantation lever med risken för framtida avstötning av den transplanterade njuren. Transplantationens ekonomiska kostnad, den omfattande uppföljningsvården samt biverkningarna av immunsupprimerande läkemedel är andra faktorer som säkert påverkar en persons vardagsliv.
Eftersom kronisk sjukdom är ett livslångt tillstånd behöver personer med ESRD anpassa sina normala dagliga rutiner. Med andra ord måste individer med kronisk njursjukdom anpassa sitt liv till en rad nya förhållanden. Oavsett om behandlingen består av en njurtransplantation eller dialys finns dessa personer kvar i riskzonen för olika typer av medicinska komplikationer.
Med detta i åtanke är personens främsta ansvar att strikt följa alla behandlingsregimer. Positiva resultat kan endast uppnås om individen söker information, antar hälsosamma livsstilsvanor, snabbt rapporterar symtom och aktivt deltar i hälsofrämjande initiativ.
Regelbunden kommunikation mellan patienten och vårdteamet är avgörande för en framgångsrik sjukdomshantering. Personer med ESRD måste kunna skilja mellan symtom de kan hantera själva och de som omedelbart ska rapporteras till vårdpersonalen. Även om medicinska åtgärder ibland blir nödvändiga kräver en förbättrad livskvalitet att patienterna tar en mer proaktiv roll i sin egen vård.
Effektiv kommunikation innebär ett engagerat vårdteam som vägleder och stödjer en patient som vill bidra till sin egen vård. Även om flera andra yrkesgrupper inom vården kan spela en roll i behandlingsplanen ses den behandlande läkaren ofta som den mest trovärdiga informationskällan. Det handlar om ett partnerskap där patienten måste hålla sig väl informerad för att förstå vad som kan hända och förbereda sig i förväg på hur eventuella motgångar ska hanteras.
En person försöker vanligtvis bevara livskvaliteten genom att leva ett så normalt liv som möjligt, med målet att uppnå högsta möjliga funktionsnivå samtidigt som biverkningarna hålls på ett minimum. Kronisk sjukdom kan dock ha en betydande känslomässig påverkan på en persons liv. Den kan också påverka hur personen fortsätter att se på livet.
Den känslomässiga anpassningen föregås ofta av känslor av förnekelse och ilska. Men eftersom sjukdomen inte kommer att försvinna har individen egentligen bara ett val – att lära sig hantera de förändringar som rubbat hans eller hennes liv. Så osannolikt det än kan verka i början blir de flesta människor starkare i takt med att de återhämtar sig från varje medicinsk kris som uppstår.
Självvård syftar på alla behandlingsregimer som en patient kan utföra själv hemma. Även om personen måste mäta vätskeintaget, kontrollera blodtrycket och följa kost- och vätskerestriktioner tillsammans med strikta medicineringsscheman erbjuder hemdialys patienterna större frihet och flexibilitet.
Enligt artikeln "What limits the expansion of self-care dialysis at home", publicerad i juli 2008 års nummer av Hemodialysis International, väljer många personer självdialys eftersom det är det billigare alternativet, samtidigt som det ger minst lika goda resultat som dialysbehandling i klinisk miljö.
Medicinsk behandling och sjukdomshantering förväntas bli pågående utmaningar för både vården och samhället i stort, i takt med att befolkningen åldras och antalet personer som lider av kroniska sjukdomar som ESRD ökar. Tack vare medicinska framsteg lever personer med ESRD idag längre.
Även om dialys och njurtransplantation inte är botande medel kan de förlänga en persons liv och förbättra dess kvalitet. Trots att dialysbehandlingar kan orsaka komplikationer kan en korrekt kost och exakt efterlevnad av läkemedelsförskrivningen bidra till att förebygga vanliga biverkningar av behandlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online