Njurarna är en oumbärlig del av kroppens funktioner. Utan njurarna skulle inte avfallsämnen kunna avlägsnas, och viktiga joner, näringsämnen och vatten skulle gå förlorade. Njurarna tar emot blod i sitt filtersystem – de så kallade glomeruli (njurkropparna) – där farligt avfall skiljs från nyttiga ämnen. När detta system skadas blir blodet giftigt, vilket är livshotande om det lämnas obehandlat.
Njurdialys är en medicinsk behandling som mekaniskt tar över njurarnas funktion genom att rena blodet vid kronisk eller akut njursvikt. Det finns två huvudsakliga former av dialys: hemodialys och peritonealdialys.
Hemodialys är den vanligaste formen av njurdialys. Metoden används för att rena blodet direkt från ett blodkärl. En dialysmaskin tar emot blodet, avlägsnar avfall och överskottsvatten och återför sedan det renade blodet till kroppen.
Tillgången till blodomloppet skapas på två sätt. Läkaren kan antingen för in en kateter i en stor ven i halsen, bröstet eller benet, eller – för patienter som behöver dialys flera gånger i veckan – skapa en permanent förbindelse mellan en ven och en artär. Denna förbindelse kallas fistel och ger enklare åtkomst samt färre besvär för patienten. En hemodialysbehandling tar vanligtvis tre till fem timmar och utförs minst tre gånger i veckan.
Peritonealdialys utnyttjar bukhinnan som ett naturligt filter för att rena blodet. Eftersom näringsämnen normalt tas upp via tarmen efter måltider kan avfall avlägsnas innan det hinner nå blodomloppet.
Vid denna behandling injiceras en lösning innehållande socker och mineraler i bukhålan genom en kateter. Lösningen samlar upp avfallsämnen, kemikalier och överskottsvatten. Efter flera timmars verkan töms lösningen ut tillsammans med det avfall som blandats med sockret. Denna process upprepas flera gånger om dagen och kan ofta göras hemma av patienten själv.
Som med alla medicinska behandlingar finns det både risker och fördelar. Fördelarna med dialys är rent blod och ett stabiliserat blodtryck, vilket kan vara livräddande för patienter med nedsatt njurfunktion.
Riskerna varierar beroende på vilken metod som används. Vid hemodialys kan blodproppar och infektioner uppstå vid kateterns eller fistelns placering. Det plötsliga blodtrycksfallet under behandlingen kan orsaka yrsel, illamående och muskelkramper. Peritonealdialys medför liknande risker, men feber kan dessutom förekomma och behandlingen kan upplevas som mer smärtsam för patienten.
När du genomgår njurdialysbehandlingar är det viktigt att vårda fisteln eller kateterstället noggrant. Operationsområdet måste hållas rent för att undvika infektioner. Patienter bör även följa läkarens kostrekommendationer och aldrig konsumera mer vätska än vad som rekommenderats.
Kontakta alltid din läkare om du upplever avvikelser som yrsel, tecken på infektion eller andra ovanliga symtom. Regelbundna kontroller och god kommunikation med vårdteamet är avgörande för en lyckad behandling.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online