
Diabetisk nefropati, även kallad diabetesnjursjukdom, utvecklas genom fem distinkta stadier – från lindriga njurförändringar i stadium 1 till terminal njursvikt i stadium 5. Sjukdomen kan drabba alla med typ 1- eller typ 2-diabetes.
Förhöjt blodsocker skadar de små blodkärl som filtrerar avfallsämnen i njurarna, vilket leder till ärrbildning, minskad filtreringsförmåga och läckage av albumin (ett protein) ut i urinen. Eftersom de tidiga stadierna ofta saknar märkbara symtom är regelbunden screening avgörande för att kunna ingripa i tid.
Njurfunktion: GFR över 90 ml/min/1,73 m² (90–100 % av normal kapacitet).
Albuminuri: uACR ≤ 30 mg/g (låg risk) eller över 30 mg/g (högre risk för progression och hjärtsjukdom).
Eftersom njurfunktionen fortfarande är nästintill normal är målet att förebygga ytterligare skada. Livsstilsåtgärder (strikt blodsockerkontroll, saltfattig kost och regelbunden motion) rekommenderas, samt vid behov ACE-hämmare eller ARB.
Njurfunktion: GFR 60–89 ml/min/1,73 m².
Albuminuri: uACR ≥ 30 mg/g i minst tre månader.
Behandlingen speglar stadium 1, med ökat fokus på blodtryckskontroll och eventuell insättning av läkemedel som blockerar renin-angiotensinsystemet, om sådana inte redan ordinera ts.
Stadium 3A: GFR 45–59 ml/min/1,73 m² (lindrigt till måttlig nedsättning).
Stadium 3B: GFR 30–44 ml/min/1,73 m² (måttlig till svår nedsättning). uACR förblir en viktig markör.
Utöver tidigare åtgärder tillför läkare ofta:
Njurfunktion: GFR 15–29 ml/min/1,73 m² (i minst tre månader).
Risken att behöva dialys eller transplantation ökar kraftigt, liksom risken för hjärtsjukdom.
Utöver tidigare behandling flyttas fokus till att bromsa utvecklingen mot slutstadiet:
Njurfunktion: GFR under 15 ml/min/1,73 m² (njurarna arbetar på mindre än 15 % av normal kapacitet). Dialys eller njurtransplantation blir nödvändigt för överlevnad.
En omfattande vård inkluderar:
Utvecklingstakten varierar kraftigt mellan individer. Strukturella förändringar kan påbörjas redan 1,5–2 år efter en typ 2-diabetesdiagnos, medan mätbar albuminuri och sjunkande GFR ofta visar sig först 10–15 år senare. En kohortstudie från 2020 med 65 731 vuxna med typ 2-diabetes visade att njurfunktionen försämrades hos 10–17 % under två års tid.
Faktorer som påskyndar försämringen är bland annat fetma, obehandlat högt blodtryck, anemi, hjärtsvikt, dyslipidemi, bestående proteinuri och ålder över 80 år.
Regelbunden screening inom diabetesvården är hörnstenen för tidig upptäckt:
Njurskador kan inte återställas, men utvecklingen kan bromsas:
Vid diagnos kan en kombination av medicinering, kost och livsstilsförändringar bevara njurfunktionen och bidra till en god livskvalitet. De tidiga stadierna har oftast en gynnsam prognos, medan stadium 5 kräver dialys eller transplantation för överlevnad.
För alla med diabetes är årlig njurscreening det enskilt mest effektiva steget för att upptäcka diabetisk nefropati innan skadan blir oåterkallelig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online