
Obehandlad eller dåligt kontrollerad diabetes kan gradvis försämra njurfunktionen, eftersom höga blodsockernivåer belastar de organ som filtrerar bort avfallsämnen från blodet. Vid samtidig njursjukdom blir valet av läkemedel och dosering extra viktigt för att undvika ytterligare skada.
Flera diabetesläkemedel kan användas utan dosanpassning vid nedsatt njurfunktion. Dit hör:
Patienter med kronisk njursjukdom har nedsatt förmåga att göra sig av med överskottsvätska. Läkemedel som främjar vätskeretention kan därför förvärra svullnad, högt blodtryck och hjärtsvikt. Exempel är vissa tiazolidinedioner och vissa sulfonylureider.
För patienter som har både kronisk njursjukdom och hjärtsvikt har följande läkemedelsgrupper visat dokumenterad nytta för hjärtat:
Glimepirid: Kan användas, men behandlingen bör inledas med låg dos (1 mg dagligen) och trappas upp försiktigt vid mild till måttlig njursvikt. Diskutera alltid planen med din läkare.
Metformin: Ska sättas ut omedelbart vid akut njurskada. Vid långtidsbehandling rekommenderas sänkt dos när eGFR ligger mellan 30 och 44 ml/min/1,73 m², och läkemedlet ska utsättas helt om eGFR sjunker under 30 ml/min/1,73 m².
Eftersom diabetes är den vanligaste orsaken till kronisk njursjukdom är en noggrant kontrollerat blodsocker avgörande för att förhindra utveckling mot njursvikt i slutstadium.
Att välja rätt läkemedelsregim kräver en individuell bedömning av njurfunktion, kardiovaskulär risk och dina egna behov och preferenser. Samarbeta därför nära med nefrolog, endokrinolog eller klinisk farmaceut för att anpassa behandlingen efter just din situation.
Dr Monica Kean är klinisk farmaceut med gedigen erfarenhet från sjukhusvård, långtidsvård, akutsjukvård och intensivvård. Hon arbetar idag på Texas Arlington Memorial Hospital.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online