Parenteral läkemedelsadministration: Vägar, indikationer och för- & nackdelar

Parenteral administration levererar läkemedel genom vilken väg som helst annan än mag-tarmkanalen – genomgående oral eller enteral absorption helt.

Vanliga vägar

• Intravenös (IV): Bolus eller infusion; ger omedelbar effekt och 100% bio-tillgänglighet.
• Intramuskulär (IM): Deltold, vastus lateralis eller ventrogluteala platser; depot-effekt med snabbare absorption än subkutant.
• Subkutan (SC/SQ): Mage, lår, överarm; långsam, hållbar absorption – idealiskt för insulin, heparin och biologiska läkemedel.
• Intradermalt (ID): I dermis; används för TB-test, BCG-vaccin och allergitest.
• Andra vägar: Intraarteriell, intratekal, intraartikulär, intraperitoneell, intraosseös (akut tillgång).

När parenteral terapi är indikerad

• Läkemedel förstörs av GI-encymer eller syra (t.ex. proteiner, peptider).
• Dålig eller opålitlig oral bio-tillgänglighet.
• Snabb verkning krävs (akuta fall).
• Patient är NPO, kräks eller har malabsorption.
• Precis titrering behövs (vasopressorer, kemoterapi).
• Lokal effekt önskas (led, ryggmärg).

Fördelar vs. Nackdelar