Kan en bihåleinflammation påverka din balans och ge yrsel?

Ja, en bihåleinflammation kan faktiskt få dig att känna dig yr, omtöcknad eller ur balans. Detta är ett vanligt men ofta förbisedt symtom som många inte förknippar med problem i bihålorna.

Vad är bihålorna?

Bihålorna är luftfyllda håligheter som ligger runt näsan och bakom ögonen samt i kindbenen och pannan. De fuktar den luft vi andas in och hjälper till att rena den från partiklar. När dessa håligheter blir infekterade eller inflammerade – ett tillstånd som kallas bihåleinflammation eller sinusit – uppstår en rad olika besvär.

Vanliga symtom vid bihåleinflammation

En bihåleinflammation kan ge flera besvär samtidigt, bland annat:

• Huvudvärk
• Ansiktssmärta och tryck över kinderna eller pannan
• Nästäppa och snuva
• Hosta, ofta värre på natten
• Feber
• Trötthet och allmän orkeslöshet
• Yrsel eller svimmelhet

Varför ger bihåleinflammation yrsel?

Yrseln beror framför allt på att bihålorna ligger nära innerörat, vilket spelar en central roll för kroppens balanssinne. Vid en inflammation svullnar slemhinnorna i bihålorna, vilket skapar tryck och vätskeansamling. Detta tryck kan påverka innerörats funktion och störa balansorganens signaler till hjärnan. Resultatet blir känslor av omtöckning, ostadighet eller i vissa fall kraftigare yrselanfall.

Till detta kommer att en täppt näsa gör det svårare att andas ordentligt, vilket också kan bidra till känslan av obalans och trötthet.

När går yrseln över?

I de flesta fall försvinner yrseln av sig själv när själva inflammationen har botats. Behandlingen kan bestå av avsvällande nässpray, nässköljning med koksaltlösning, smärtstillande medel eller – vid bakteriell infektion – antibiotika. Att vila, dricka mycket vätska och hålla huvudet högt när du sover kan också lindra trycket i bihålorna.

När bör du söka vård?

Sök läkare om du upplever kraftig eller långvarig yrsel, om symtomen inte förbättras efter tio dagar, eller om du får återkommande besvär. Kraftig yrsel kan även bero på andra tillstånd, till exempel inneröresjukdomar, lågt blodtryck eller neurologiska problem. En läkare kan undersöka dig och utesluta andra orsaker så att du får rätt behandling.