
Trigeminusneuralgi har betraktats som en av människans mest smärtsamma sjukdomar och har i svåra fall till och med kunnat leda till självmord. Tillståndet, som drabbar den femte hjärnnerven, kännetecknas av extrema ansiktssmärtor utan någon uppenbar bakomliggande orsak. Även om tänderna i överkäken och mitten av ansiktet är de mest drabbade områdena kan trigeminusneuralgi även utlösa smärta i ögonen, käken, tänderna, nacken, näsan och öronen.
Trigeminusneuralgi beskrevs första gången år 1672, men sjukdomen har utan tvekan plågat mänskligheten i tusentals år. Tidigare kallades tillståndet för tic douloureux – en outhärdligt smärtsam ryckning i ansiktet.
Typiska symtom på trigeminusneuralgi är intensiva och återkommande smärtattacker. Smärtan strålar oftast ut från en enskild punkt i ansiktet och kan pågå från några sekunder upp till flera minuter. Vid atypisk trigeminusneuralgi är smärtan istället konstant och varierar endast i intensitet.
Smärtan utgår vanligtvis från mellersta delen av ansiktet – framför allt läpparna, tänderna i överkäken och näsan – men kan även omfatta käke, kinder och öron.
Symtomen kan utlösas av till synes helt harmlösa händelser, exempelvis en kyss eller en lätt bris mot huden. Vad som egentligen orsakar trigeminusneuralgi är fortfarande oklart, men flera teorier har lanserats. En vanlig hypotes är att ett blodkärl trycker mot eller samverkar med nerven, vilket irriterar nervsystemet och utlöser smärtattackerna.
All oförklarlig ansiktssmärta diagnostiseras ofta – och ibland felaktigt – som trigeminusneuralgi. Oförklarlig öronsmärta kan dock även bero på flera andra tillstånd:
En korrekt diagnos av den bakomliggande orsaken till öronsmärta är avgörande, eftersom de olika tillstånden kräver olika behandlingar. Glossofaryngeal neuralgi kan svar bra på antiepileptiska läkemedel eller mikrovaskulär dekompression, medan occipital neuralgi ofta behandlas framgångsrikt med vissa antidepressiva läkemedel eller lokalbedövning.
Trigeminusneuralgi behandlas i första hand med karbamazepin, en medicin som har visat sig effektiv hos 70–90 procent av patienterna. Om medicinsk behandling inte ger tillräcklig lindring kan kirurgi bli nödvändig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online