Spinal stenos drabbar oftast män och kvinnor från cirka 50 års ålder och uppåt. Genetiska anlag och skador – exempelvis sådana som brandmän ofta utsätts för i sitt arbete – kan dock leda till problem redan i yngre år, ibland även med större svårighetsgrad.
Enligt HealthLine är spinal stenos en förträngning av områden i ländryggen eller halsryggen, vilket skapar tryck på ryggmärgen eller på en eller flera av de spinala nerverna. Tillståndet kännetecknas av domningar, svaghet och problem som inkontinens eller förstoppning. Symtomen tenderar att förvärras med tiden, och smärta förekommer inte alltid.
Det finns flera möjliga orsaker till spinal stenos. Tillståndet kan bero på artros i ryggen, diskbråck, en tumör i ryggraden eller ett medfött fel. Även skador – särskilt sådana som orsakar tryck på nervrötterna eller ryggmärgen – kan ligga bakom. Personer med Pagets sjukdom eller akondroplasi har dessutom ökad risk att utveckla spinal stenos.
Brandmän löper större risk att skada ryggen än de flesta andra yrkesgrupper, eftersom deras arbete ställer extremt höga fysiska krav. Enligt International Association of Fire Fighters står vred och sträckningar för omkring 50 procent av alla skador i tjänsten, och ryggskador ligger bakom ungefär 50 procent av alla förtidspensioneringar till följd av arbetsskador varje år.
Brandmän utför många uppgifter som belastar ryggen – från att svinga yxor och bära utrustning till att dra ut och bära skadade personer. En studie om ländryggssmärta kopplad till brandmansarbete visade dock att de mest riskfyllda aktiviteterna inkluderar: hantering av laddad brandslang inne i byggnader, klättring på stegar, krossande av fönster, kapning av byggnadsdelar, sökande efter dolda bränder samt lyft av tunga föremål.
En hög grad av fysisk kondition verkar ge brandmannens kropp ett visst skydd mot ryggskador. Träning som bygger styrka i ben och bål kan hjälpa till att förebygga skador i samband med dragning och lyft. Utöver styrketräning kan regelbunden aerobisk träning bidra till bättre muskeluthållighet och en lämplig kroppsvikt – vilket minskar belastningen på ryggraden.
Det hjälper också att tänka på kroppshållningen under vardagliga aktiviteter som att stå, lyfta, sitta och sova. Undvik att stå stilla långa perioder och växla fotposition regelbundet för att minska muskelspänningar. Använd stolar med gott stöd för ländryggen. Lyft med benen och håll objektet nära kroppen för att reducera belastningen. Välj en fast madrass och se till att kuddarna följer nackens naturliga kurva.
Det finns en rad olika behandlingsalternativ för spinal stenos beroende på hur allvarligt tillståndet är. Alternativen sträcker sig från enkla smärtstillande läkemedel till kiropraktisk vård och ryggkirurgi. National Institute of Arthritis and Musculoskeletal and Skin Diseases erbjuder en bred översikt över de vanligaste behandlingsmetoderna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online