Termen skolios kommer från ett grekiskt ord som betyder "krokig" eller "böjd". Sjukdomen drabbar ryggraden och gör att den kurvar sig i en S-form. I vissa fall kan ryggraden även vara roterad. Sjukdomen har funnits i århundraden, och för varje sekel som gått har människans förståelse och behandling av tillståndet förbättrats.
Den hinduiska eposen Srimad Bhagwat Mahapuranam, som troligen komponerades mellan 3500 och 1800 f.Kr., nämner en person som möjligen led av skolios. Kubja, en anhängare till guden Krishna, var puckelryggig med en deformerad ryggrad. Berättelsen fortsätter med att beskriva hur Krishna lade sina händer på Kubja, tryckte ner hennes fötter och lyfte försiktigt upp hennes haka, och på så sätt kunde räta ut hennes ryggrad. Denna tidiga referens till sjukdomen avslöjar därmed också en tidig form av behandling.
Den antike grekiske läkaren Hippokrates myntade termen skolios. Han gjorde banbrytande arbete inom behandlingen av sjukdomen, med metoder som axial traction och transabdominal korrigering. Hans arbete lade grunden för den västerländska medicinens framväxt.
År 1510 förespråkade den franske kirurgen Ambroise Paré användning av sträckning och tryck mot kroppen för att behandla skolios. Han föreslog att patienter skulle behandlas med en specialdesignad, stoppad järnkorsett. Han förespråkade användning av stor kraft och hävstänger för att vrida om kroppen. Enligt moderna standarder var han dock lättsinnig när det gällde att förstå hur viktig efterbehandlingen var för patientens fortsatta hälsa.
År 1878 skrev den ortopediske kirurgen Lewis A. Sayre en bok med titeln "Spinal Disease and Spinal Curvature". I sin bok argumenterade han för att den bästa behandlingsmetoden för sjukdomen skulle vara att låta patienterna hänga i en gjuten jacka av gips, en idé han hade lånat av doktor Benjamin Lee i Philadelphia och professor Mitchell, även han från Philadelphia. Jackorna skulle bäras dagligen under en serie övningar.
Modern behandling av sjukdomen beror på svårighetsgraden av kurvaturerna i ryggraden. Ryggkurvaturer på 25 till 40 grader behöver stabiliseras med korsett, men kurvaturer större än det kräver vanligtvis kirurgiskt ingrepp. Patienter som fortfarande växer bär ofta korsetter. En populär typ av korsett är thorakolumbosakral ortos (TLSO). TLSO är skräddarsydda plastkorsetter som formats individuellt. Korsetterna är designade för att omsluta bröstkorgen, ryggen och höfterna.
När kirurgi krävs opereras metallstag in i ryggkotorna. Tillsammans med skruvar, krokar och trådar kan dessa stag räta ut kurvaturen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online