Hur lång tid har du på dig att vaccinera dig efter exponering för rabies?

Rabies är ett allvarligt virus som oftast överförs till människor genom bett från ett infekterat djur. I USA är fladdermöss, skunkar, prärievargar och tvättbjörnar de vanligaste smittbärarna, medan bett från herrelösa gatuhundar utgör den största risken i utvecklingsländer. Viruset orsakar akut hjärninflammation (encefalit) hos alla däggdjur och är, utan behandling, nästan alltid dödligt.

Vaccination före exponering

Rabiesvaccination definieras i första hand som en förebyggande behandling, det vill säga en vaccination som ges innan eventuell exponering. I USA finns två typer av vaccin, och båda framställs med en inaktiverad (dödad) form av viruset. Båda typerna anses lika säkra och effektiva.

Vaccinet ges främst till personer som löper högre risk att smittas, exempelvis veterinärer, resenärer till riskområden, djurskötare och andra vars arbete ofta innebär kontakt med potentiellt rabiessjuka djur. Den förebyggande vaccinationen består av en serie om tre till fem injektioner i överarmens deltoideusmuskel. Kom ihåg att även om du redan vaccinerat dig bör du omedelbart söka vård om du misstänker att du blivit exponerad för viruset.

Behandling efter exponering

Personer som vaccinerats mot rabies är inte helt immun mot viruset. De behöver fortfarande två ytterligare doser vaccin – en direkt efter exponeringen och en andra tre dagar senare.

Ovaccinerade personer som misstänks ha blivit smittade ska så snart som möjligt få en dos immunglobulin tillsammans med en dos vaccin. Därefter ges ytterligare vaccindoser dag 3, 7, 14 och 28. En viktig del av den akuta vården är dessutom att noggrant rengöra såret med tvål och vatten eller, om det finns tillgängligt, ett virucidt medel som en jodlösning (providon-jod).

Det viktigaste att komma ihåg

Tveka aldrig att söka vård om du misstänker att du smittats av rabies. Även om behandling efter exponering klassas som en medicinsk angelägenhet snarare än ett akut nödläge ska du inte dröja med att kontakta sjukvården.

Inkubationstiden för rabies kan variera kraftigt, från några dagar till över ett år, men det är avgörande att behandlingen påbörjas innan symtom utvecklas, exempelvis feber, huvudvärk, förvirring, ångest, sväljsvårigheter, partiell förlamning, sömnlöshet och kraftig salivering. När symtomen väl har brutit ut är prognosen för att överleva rabies extremt dålig.