Mardrömmar är en universell mänsklig upplevelse som förekommer i alla kulturer och åldersgrupper. De är skrämmande drömmar som kan väcka oss från sömnen och efterlämna starka, obehagliga känslor – som rädsla, skuld eller ångest. Den som drömmer en mardröm kan vakna med bultande hjärta och flåsande andning. Forskare har svårt att exakt fastställa hur mardrömmar och drömmar tillkommer, eftersom de inte kan observeras direkt. Vissa fysiologiska och psykologiska faktorer är dock kopplade till att mardrömmar uppstår.
Innehållet i mardrömmar varierar från person till person, men vissa teman är vanligare än andra. Enligt boken "Working with Dreams" av Ruth Berry är en av de mest klassiska mardrömmarna den där man jagas eller förföljs av en annan person eller en varelse. Andra vanliga motiv är att man kvävs, stryps eller är förlamad och inte kan fly från en situation. I en mardröm kan man även bevittna eller uppleva våld. Ytterligare vanliga mardrömmar handlar om att kämpa med prov eller tester, eller att inte hinna fram till en bestämd destination.
I "The Corsini Encyclopedia of Psychology and Behavioral Science", redigerad av W. Edward Craighead och Charles B. Nemeroff, beskrivs hur sömnen delas in i två huvudfaser: REM-sömn (rapid eye movement) och NREM-sömn (non-rapid eye movement). REM-sömn är den fas då de flesta drömmer, och mardrömmar uppstår nästan uteslutande under denna fas. Under REM-sömn befinner sig hjärnan i ett aktiverat tillstånd, och hjärnans ämnesomsättning är normal eller något förhöjd. Under denna tid bearbetar hjärnan dagens upplevelser och känslor.
Hjärnans aktivitet kan ha samband med mardrömmar, eftersom hjärnvågorna under NREM-sömn – som omfattar sömnens djupaste stadier – är långsammare och hjärnans ämnesomsättning minskar. Neuroner i hjärnstammen förlamar skelettmusklerna under REM-sömn. Personer som håller på att somna eller vakna kan bli lätt medvetna om kroppens förlamning under REM-sömn och uppleva förlamningsrelaterade mardrömmar eller hallucinationer.
Enligt Ruth Berry trodde Sigmund Freud att drömmar var manifestationer av undertryckta begär, och att drömmarna visade dessa begär i symbolisk form för att dölja dem. Berry påpekar att moderna psykologer ofta inte instämmer i Freuds symbolteori, utan istället ser drömbilderna som sömnens naturliga bildspråk.
Personer som går igenom emotionellt intensiva perioder i sitt vakna liv kan få sömnen störd av stress och ångest, vilket kan leda till mardrömmar eller sömnlöshet. Sjukdom, särskilt hög feber, har kopplats till mardrömmar. Även personer som är i abstinens från sömnmedel, alkohol eller droger kan uppleva skrämmande drömmar. Att äta en stor måltid strax innan läggdags kan dessutom störa sömnmönstret, eftersom kroppen aktivt måste smälta maten medan du sover.
Mardrömmar skiljer sig från ett annat sömnfenomen som kallas nattskräck (night terrors). Enligt "The Corsini Encyclopedia of Psychology and Behavioral Science" innebär nattskräck att vakna kraftigt upprörd, rädd och desorienterad. Mardrömmar innehåller detaljerade drömbilder och sker vanligen under sömnens sista timmar i REM-fasen, vilket gör dem lättare att minnas. Nattskräck inträffar däremot under sömnens första timmar i NREM-fasen och är betydligt svårare att erinra sig vid uppvaknandet. Små barn drabbas oftare av nattskräck än vuxna, och det kan vara mycket svårt att väcka ett barn mitt i en sådan episod.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online