
Läkare ordinerar ofta CPAP-behandling, det vill säga kontinuerligt positivt luftvägstryck, för att behandla patienter med obstruktiv sömnapné. Patienter som använder CPAP får hjälp av en maskin som underlättar andningen under natten. Vissa patienter kan dock uppleva smärta i mellangärdet samt andra biverkningar i samband med behandlingen. Här går vi igenom vad du behöver veta.
Enligt U.S. National Library of Medicine är en CPAP-apparat en liten enhet som placeras på ett bord bredvid sängen. Apparaten levererar luft genom en mask till patientens näsborrar, vilket förhindrar att luftstrupen blockeras och att andningen avbryts under sömnen. På så sätt hålls luftvägarna öppna genom hela natten.
Personer som använder en CPAP-apparat kan ibland uppleva obehag eller smärta i bröstmuskulaturen eller i mellangärdet, muskeln som skiljer bröstkorgen från bukhålan. Detta beror ofta på att andningsmönstret förändras när luftvägarna hålls öppna med tryckluft. Det goda nyheterna är att detta bröstbesvär i de flesta fall går över av sig självt när patienten vant sig vid att använda apparaten regelbundet.
Förutom obehag i bröstet kan CPAP-användare drabbas av flera andra biverkningar, bland annat:
Näsblod, nästäppa samt torr eller öm mun är vanliga klagomål. Vissa användare får även sår eller tryckmärken på näsryggen där masken sitter, irritation i ögonen samt infektioner i de övre luftvägarna. Många av dessa problem kan lindras med rätt anpassad mask, luftfuktare eller hjälp från vården.
Patienter med obstruktiv sömnapné upplever upprepade andningsblockeringar under natten. Varje blockering väcker patienten kortvarigt innan den normala andningen återupptas, ofta utan att personen själv minns avbrotten. Dessa upprepade andningsstörningar leder till sämre sömnkvalitet och resulterar i trötthet och dåsighet under dagen, vilket kan påverka koncentration, arbetsförmåga och allmän hälsa.
CPAP är inte den enda behandlingsformen för obstruktiv sömnapné. Andra alternativ kan ge lindring, exempelvis kirurgiska ingrepp som förbättrar luftflödet i näsgångarna, svalget eller luftstrupen. Det finns även munskydd som håller käken i ett läge som håller luftvägarna öppna.
Livsstilsförändringar kan dessutom göra stor skillnad. Att gå ner i vikt, undvika lugnande medel samt avstå från alkohol vid läggdags kan förbättra sömnkvaliteten avsevärt och minska andningsavbrotten under natten. Diskutera alltid med din läkare vilken behandling som passar dig bäst.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online