Kroppen har sina egna sätt att läka ett sår – att fylla igen det, försegla det och krympa det. Dessa mekanismer kan antingen återställa den skadade vävnaden till sitt ursprungliga skick eller bilda ett ärr. Ibland kan dock död eller döende vävnad samt främmande material i såret fördröja läkningen och i värsta fall orsaka en farlig infektion. För att förebygga dessa konsekvenser måste vården rengöra såret, en process som kallas debridering.
Debridering innebär borttagning av främmande material och död eller skadad vävnad, framför allt från sår, enligt Tabers Cyclopedic Medical Dictionary. Till viss del sker debridering naturligt. Vissa vita blodkroppar avlägsnar bakterier från sårområdet, samtidigt som kroppens egna enzymer löser upp fibrinproppar (skorpor), förklarar Sue Huether och Kathryn McCance i sin bok Understanding Pathophysiology. Vid allvarligare sår måste dock vårdpersonal utföra debrideringen aktivt.
Om ett sår inte debrideras kan detta inte bara komplicera läkningen, utan även göra patienten sårbar för en livshotande infektion. Det beror till stor del på att fuktig, avdöd vävnad gynnar bakterietillväxt, enligt Medical-Surgical Nursing av Joyce Black m.fl. Främmande material, såsom bomullsfibrer, lös smuts eller död och döende vävnad kan också störa läkningsprocessen. Lämnas sådant material kvar i såret förlängs inflammationen och risken för infektion ökar betydligt.
När bakteriehalten överstiger en viss nivå – vanligtvis 100 000 bakterier per gram vävnad – tappar kroppens immunsystem kontrollen över dem och en infektion bryter ut, konstaterar Black m.fl. En infektion känns igen på flera tecken: ökat dränage från såret, rodnad i huden runt hela såret (inte bara i kanterna), varbildning, smärta, feber, ökat antal vita blodkroppar (leukocytos) och allmän sjukdomskänsla. Sprider sig infektionen till blodet kan den bli dödlig.
När patogena mikroorganismer från ett obehandlat sår tränger in i blodet kan det utlösa sepsis – ett potentiellt dödligt inflammatoriskt svar i hela kroppen, varnar Huether och McCance. Som reaktion på patogener som cirkulerar i blodet kan immunsystemet, via ett stort antal vita blodkroppar, få blodkärl i hela kroppen att vidgas och blodtrycket att sjunka. Resultatet blir att organen inte längre fungerar som de ska. Organpåverkan kan därefter utvecklas till organsvikt och i slutändan döden.
Vid debridering finns flera olika metoder att tillgå. Den snabbaste tekniken, skarp debridering, innebär att en läkare kirurgiskt avlägsnar avdöd vävnad ner till frisk, blödande vävnad, enligt Black m.fl. Sjuksköterskor kan istället spola såret med hjälp av en spruta och kateter. Ett annat alternativ är att applicera fuktiga förband som samlar upp bakterier och främmande material när de torkar. Vissa enzymer kan också användas för att lösgöra död vävnad från sårytan. Oavsett vilken metod som används är målet alltid detsamma: att minska risken för infektion och snabba på läkningen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online