Achillessenan förbinder hälbenet med vadmusklerna och är kroppens starkaste sena. När vadmusklerna drar ihop sig drar senan foten nedåt, vilket gör rörelser som att hoppa, springa, gå och stå på tå möjliga. Trots att achillessenan tål enorma krafter – motsvarande flera hundra kilo – är den samtidigt sårbar för skador, särskilt hos aktiva personer.
Det finns många orsaker till achillessenskador. Att använda höga klackar eller skor med felaktig dämpning, för lite stöd eller dålig rörelsekontroll kan belasta och skada senan. Vissa läkemedel, exempelvis vissa antibiotika, kan också försvaga senan och öka risken för skada. Andra vanliga orsaker är fysiska aktiviteter som utsätter senan för stor stress, såsom löpning och hoppidrott, samt besvär i ben och fötter som missformade hälar eller felställningar.
Den vanligaste typen av skada kallas akilles tendinos och innebär en gradvis tilltagande ömhet i senan. Akilles tenosynovit liknar tendinos men uppstår i senans vävnadsfodral snarare än i själva senan. En skada som ofta förväxlas med tendinos är akillestendinit, en inflammation i achillessenan. Achillessenruptur är en fullständig eller partiell bristning av senan, medan tennis leg är en sträckning eller bristning i övergången mellan achillessenan och vadmuskelns inre huvud.
Smärta i achillessenan är ett gemensamt symtom vid alla typer av senskador. Med det så kallade nyp-testet kan problem upptäckas tidigt. Utför testet genom att försiktigt nypa längs hela senan med tummen och pekfingret. Känns senan öm kan det tyda på en skada. Övriga symtom varierar beroende på skadetyp och kan omfatta stelhet, svullnad, värmeökning och en känsla av tröghet eller svaghet i benet. Eftersom olika skador kan ge liknande symtom bör du alltid kontakta en läkare för en korrekt diagnos.
Vilken behandling som behövs beror på typen av skada. Vid tendinos, tendinit, tenosynovit och tennis leg hjälper ofta relativ vila, stretching, massage, styrketräning av vadmusklerna, sjukgymnastik och kylbehandling. Vid en achillessenruptur krävs däremot omedelbar immobilisering, oftast med gips eller ortos, och i många fall operation. Fortsatt aktivitet vid en ruptur förvärrar bara skadan allvarligt.
Lyssna på din kropp. Om achillessenan känns öm ska du avbryta den aktivitet som kan orsaka smärtan och åtgärda problemet i tid. Har du hålfothet, plattfot eller ben av olika längd kan rätt anpassade skor eller inlägg kompensera för detta. Värm alltid upp innan träning med promenader eller annan aktivitet med låg belastning, och stretcha rygg-, höft-, lår- och vadmusklerna både före och efter passet. En ytterligare viktig förebyggande åtgärd är att regelbundet stärka benmusklerna – många personer med achillessenproblem har svaga vadmuskler.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online