Laserkirurgi har blivit ett effektivt alternativ för att reducera ärr i huden. De tidiga användningsområdena för laserbehandling var keloider och hypertrofiska ärr, som orsakas av att ärrvävnad fortsätter växa efter att ett sår har läkt. Idag har användningsområdet utökats till att omfatta bristningar (stretch marks), djupa sår, vattkoppsärr, akneärr och mycket mer.
Modern laserbehandling riktar in sig på lagret under huden för att stimulera kollagenproduktionen under ärret, så att ny hud bildas som täcker ärret. Förångande laserbehandling exponerar istället ett friskt hudlager genom att avlägsna hudens översta skikt.
Kroppen reagerar naturligt på ärrbildning genom att producera kollagen för att täcka det drabbade området. Kollagen kallas även ärrvävnad och kan i vissa fall växa längre och djupare, vilket orsakar ytterligare skada på den omgivande huden. Å andra sidan kan det i vissa fall bildas för lite ärrvävnad över ärret. Det bästa resultatet vid laserbaserad ärrreduktion uppnås när problemet beror på att ärrvävnaden fortsätter växa, snarare än på att för lite kollagen bildas i huden.
Flera olika lasertyper används vid ärrreduktion:
Pulserad färglaser (pulsed dye laser) används ofta och effektivt mot keloidärr. Den hjälper till att minska inflammationen i hypertrofiska ärr och lindrar klåda. Lasern används även för att jämna ut fördjupningar i huden orsakade av ärr.
CO2-laser är den typ som är mest effektiv mot akneärr. Denna behandling har dock en betydligt längre återhämtningstid, eftersom lasern arbetar ungefär som en sandblästring och bokstavligen blästrar bort ärrvävnaden.
ER:YAG-laser är mindre ablativ än CO2-lasern, vilket ger mindre vävnadsskada och en kortare återhämtningstid. Både CO2 och ER:YAG är ablativa lasrar, vilket innebär att de bränner bort hudens ytskikt.
Efter laserbehandling av ärr är det behandlade området vanligtvis rött och ömt. Detta inträffar omedelbart efter ingreppet, eftersom den ärrade huden har avlägsnats med lasern och ny hud växer fram i lager över området. Blåsor och smärta kan uppstå, men brukar bara vara kortvariga efter behandlingen. Ärret bör börja läka genom att ny hud regenereras inom fyra dagar. Mer omfattande ingrepp och behandlingar med lasrar som har en brännande verkan kräver längre tid för återhämtning.
Den största fördelen med ärrreducerande laserkirurgi är dess effektivitet. Sedan 1990-talet har modern teknik minskat risken för komplikationer och ökat patientnöjdheten vid laserbaserad ärrreduktion. Jämfört med andra metoder för ärrreduktion, som krämer, bukplastik och andra kirurgiska ingrepp, kan laserbehandling ge mer påtagliga resultat till lägre kostnad och med kortare återhämtningstid. På senare år har lasertekniken även använts för tatueringsborttagning.
Laserborttagning av ärr är inte helt fri från risker. Används lasern inte korrekt kan den skada huden och orsaka ytlig vävnadsskada. Det finns heller ingen garanti för att behandlingen helt tar bort svårt etablerade bristningar eller lyfter helt fördjupade ärr.
Andra möjliga risker och reaktioner inkluderar blåsbildning, smärta, infektion och allergiska reaktioner. Den vanligaste biverkningen vid laserbaserad ärrreduktion är hyperpigmentering eller hypopigmentering, det vill säga att huden blir mörkare eller ljusare än omgivande hud.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online