Stelkramp orsakas av en bakterie som lever i jord, damm och gödsel. Bakterierna kan tränga in i kroppen via ett sår – oavsett hur litet det är. Djupa sår ökar visserligen risken för stelkramp, men det är fullt möjligt att insjukna även efter ett ytligt sår.
Stelkrampsbakterien trivs i syrefattiga miljöer. Ett djupt, smalt eller rent sår – till exempel från en spik eller ett stick – skapar precisely de förhållanden där bakterien lättast växer till och bildar sitt gift. Men även mindre sår, skrubbsår och sår som blivit smutsiga kan räcka för en infektion om de inte rengörs ordentligt.
Stelkramp är en allvarlig sjukdom som kan leda till kraftiga muskelkramper, feber och i värsta fall döden. Symtomen brukar visa sig inom några dagar till flera veckor efter att bakterien kommit in i kroppen, ofta i form av styvhet i käk- och halsmuskler, vilket gett sjukdomen dess äldre namn "käkspärr".
Har du ett sår är det viktigt att rengöra det noggrant med tvål och vatten. Sök vård om såret är djupt, har blivit smutsigt eller visar tecken på infektion, som rodnad, svullnad eller varbildning.
Det effektivaste skyddet mot stelkramp är vaccination. I Sverige ingår stelkrampsvaccin i det allmänna vaccinationsprogrammet för barn, och som vuxen bör man hålla skyddet uppdaterat med en påfyllnadsdos ungefär var tionde år. Är du osäker på när du senast vaccinerades kan du kontakta din vårdcentral.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online