Enligt National Institutes of Health (NIH) kommer ungefär var tionde amerikan att drabbas av ett sår någon gång under sin livstid. Ett magsår – eller peptiskt ulcus som det också kallas – uppstår när slemhinnan i magsäcken eller tunntarmen samt vävnaderna under den eroderas, vilket skapar ett öppet sår på insidan av kroppen.
Tidigare trodde man att stress var den främsta orsaken till magsår, men forskarna har nu ändrat sin bild. Idag vet man att infektion med bakterien Helicobacter pylori (H. pylori) ligger bakom de allra flesta magsår. Bakterien försvagar magsäckens skyddande slemlager, vilket gör att saltsyran och bakterierna kan angripa och skada slemhinnan.
Forskarna är fortfarande osäkra på exakt hur H. pylori smittar, men många misstänker att bakterien sprids via förorenad mat och vatten. God handhygien och rent dricksvatten är därför viktiga faktorer för att minska risken för infektion.
Långvarig användning av så kallade NSAID-läkemedel – icke-steroida antiinflammatoriska läkemedel som aspirin och ibuprofen – har kopplats till utveckling av magsår. Dessa läkemedel kan irritera magsäckens slemhinna och göra den mer känslig för syrans nedbrytande effekt.
Magsår kan upptäckas genom röntgenundersökning eller gastroskopi (endoskopi), där läkaren undersöker magsäcken med en flexibel kamera. Om sår påvisas används blodprov för att avgöra om patienten bär på H. pylori-bakterien.
Behandlingen består vanligtvis av en kombination av läkemedel: antibiotika för att utrota bakterien, syrahämmande mediciner för att minska produktionen av magsyra samt skyddande preparat som skyddar magsäckens slemhinna och ger den möjlighet att läka.
Enligt doktor James F. Balch kan minst 90 procent av alla magsår botas med rätt behandling. Det är dock viktigt att ha tålamod – fullständig läkning kan ta åtta veckor eller längre. Med korrekt diagnos och genomförd behandling är prognosen i de flesta fall mycket god.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online