Det mänskliga immunsystemet består av olika celler och vävnader som tillsammans försvarar kroppen mot smittsamma organismer, som virus och bakterier. En av immunsystemets mest anmärkningsvärda egenskaper är dess minne – förmågan att reagera snabbare och mer effektivt på en infektion om kroppen redan stött på organismen tidigare. Vacciner utnyttjar just denna förmåga genom att ge kroppen det första mötet med ett ämne, utan att personen behöver insjukna i den faktiska sjukdomen.
Immunsystemets celler och vävnader är specialiserade på att bekämpa infektioner. Processen inleds när celler attackerar, omsluter och smälter den trängande organismen. De sönderdelade bitarna presenteras sedan för andra celler, som bildar antikroppar riktade mot just dessa delar. Antikropparna och de celler som producerar dem cirkulerar i kroppen i månader eller år, beroende på vilken typ av organism de reagerat mot.
Det primära immunsvaret aktiveras när en organism är ny för kroppen. Först mobiliseras ospecifika försvarsreaktioner som angriper och förstör inkräktarna. När organismen påträffas en andra gång – och vid alla efterföljande tillfällen – sätts mer specifika svar igång. Dessa inkluderar antikroppar som skapats för att reagera exakt mot den aktuella organismen. I vissa fall, och hos vissa organismer, utlöses dock ingen antikroppsproduktion vid första exponeringen.
En boosterdos är den andra eller tredje vaccinationen som ges för att framkalla det sekundära och specifika immunsvaret. Syftet är att "lura" kroppen att tro att organismen i vaccinet är ett ständigt hot, som den alltid bör vara beredd att bekämpa. Exempel på vacciner som ges i flera doser är MPR (mässling, påssjuka och röda hund), stelkramp och kikhosta. Dessa boosterdoser administreras ofta år efter grundvaccinationen för att "påminna" immunsystemet och hålla skyddet uppe.
Det sekundära immunsvaret kallas också för anamnestiskt immunsvar. Detta svar är vanligtvis starkare än det ursprungliga, eftersom det producerar fler antikroppar och får immunsystemets celler att föröka sig snabbt. Alla anamnestiska svar är dock inte positiva. Extrema allergiska reaktioner är exempelvis anamnestiska svar. Symtomen vid sådana reaktioner orsakas av immunsystemets celler och kemikalier som irriterar huden, luftvägarna och ibland även vitala organ.
Det är inte alltid nödvändigt att ge boosterdoser. Om den första vaccinationen skapar ett tillräckligt kraftfullt immunsvar kan livslång immunitet uppnås direkt. Ett sådan kraftigare svar kan bero på organismens egen natur. Forskare kan dessutom tillsätta kemikalier som kallas adjuvanser i vaccin för att redan vid första dosen framkalla ett förstärkt immunsvar. Tack vare adjuvansernas förmåga att intensifiera immunreaktionen kan behovet av en separat boosterdos därmed elimineras.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online