Ascites är den medicinska termen för ett tillstånd där vätska ansamlas onormalt i bukhålan. Även om tillståndet oftast orsakas av en sjuk lever är det långt ifrån den enda orsaken. Sjukdomar som cancer samt hjärt-, njur- eller pankreassjukdomar kan också leda till ascites, liksom buktrauma, blindtarmsinflammation, tjocktarmsinflammation och infektioner.
Kontrollera patientens journal efter tidigare tillstånd som alkoholism, kolestas, hepatit, leverencefalopati eller portal hypertension. Dessa tillstånd är vanliga föregångare till ascites orsakad av leverskada.
Leta efter buksmärtor, ödem, förstorad lever eller mjälte, feber, gulsot, mental förvirring, avvikande avföring, tecken på blödning i mag-tarmkanalen, talsvårigheter, svullnader samt problem med urinering.
Fråga patienten om tandköppsblödningar, blod i kräkningarna, nedsatt aptit, förstoppning, andningssvårigheter, kraftiga matsmältningsbesvär, ökad trötthet eller dåsighet, snabb viktuppgång eller viktminskning, återkommande näsblod samt oförklarlig klåda. Fråga även om alkoholkonsumtion och, i så fall, hur ofta den sker.
Analysera blodprover med avseende på anemi, koaguleringstider samt förhöjda nivåer av bilirubin, leverenzymer eller serumalbumin. Beställ datortomografi (CT) för att leta efter tecken på cancer, dopplerultraljud för att upptäcka blodproppar, magnetresonanstomografi (MR) för att identifiera relaterade sjukdomar samt ultraljud för att bekräfta förekomsten av fri vätska i buken.
Laparoskopisk kirurgi ger läkaren en direkt visuell bild av tillståndet. En vävnadsbiopsi kan dessutom bekräfta förekomsten av levercirros.
Kontrollera journalen efter tidigare diagnoser som anorexi, cancer, hjärtsvikt, hepatit, tuberkulos eller sexuellt överförbara infektioner. Dessa kan vara föregångare till denna form av ascites, där lymfvätska samlas i bukhålan.
Leta efter anemi, förändringar i hud eller lymfkörtlar, blusljud över hjärtat, vätska i lungorna, smärta, tecken på infektion eller inre blödning, svullnader samt venös eller bukdistension.
Ta reda på om patienten lider av förstoppning, nedsatt aptit, trötthet, influensaliknande symtom, återkommande halsbränna eller illamående. Fråga även om regelbunden användning av droger eller alkohol och i så fall hur ofta.
Kontrollera blodprover för förhöjt bilirubin, leverenzymer och albuminnivåer. Beställ röntgenundersökning av buk och bröstkorg för att upptäcka underliggande problem, datortomografi för att hitta tecken på cancer samt ultraljud för att bekräfta vätskeansamlingen.
Vid en paracentesis tas bukvätska ut med en nål för analys. Vätska som är vit och liknar utspädd mjölk är ett tydligt tecken på kylös ascites. Den insamlade vätskan bör även odlas bakteriologiskt för att utesluta infektion.
Laparoskopisk kirurgi kan ge en direkt visuell bild av problemets orsak.
Leta efter förändringar i gallblåsans, leverns eller pankreas funktion, storlek, konsistens och form, gulsot i huden samt svullnader i buken.
Ta reda på om patienten har buksmärtor, aptitlöshet, kraftig trötthet, andningsbesvär eller oavsiktlig viktnedgång.
Kontrollera blodprover för förhöjt bilirubin. Beställ datortomografi eller endoskopiskt ultraljud för att få bilder av pankreas, endoskopisk retrograd kolangiopankreatografi (ERCP) eller perkutan transhepatisk kolangiografi för att bedöma gallgångarnas funktion, transabdominellt ultraljud för att se hur den ansamlade vätskan rör sig i bukhålan, samt ultrasonografi för att upptäcka eventuella tumörer.
En nålbiopsi kan användas för att kontrollera om det finns en underliggande sjukdom, exempelvis cancer.
Laparoskopisk kirurgi kan genomföras för att ge en direkt bild av bukorganen och fastställa orsaken till vätskeansamlingen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online