Clostridium difficile är en bakterie som kan orsaka allvarliga magbesvär. Om du smittas drabbas du ofta av kraftig diarré och en svår infektion i tjocktarmen. Enligt amerikanska Centers for Disease Control and Prevention (CDC) sprids bakterien främst via avföring. Ytor som toaletter och dörrhandtag kan bära på bakterien, och om du inte tvättar händerna efter toalettbesök eller rör vid en kontaminerad yta kan smittan spridas vidare.
Om du lider av kraftig diarré kommer vården att genomföra tester för att ta reda på orsaken. Här är de vanligaste undersökningarna som används för att diagnostisera C. difficile.
Det är mycket vanligt att läkaren begär ett avföringsprov när patienten har diarrébesvär. Du får oftast i uppdrag att lämna prover under flera dagar i rad, ungefär tre dagar. Syftet med odlingen är att avgöra om det finns C. difficile i din avföring.
Många medicinska laboratorier använder ett så kallat enzymimmunologiskt test (EIA). Det ger snabbare svar än en traditionell odling, men enligt Mayo Clinic kan EIA-testet ge falskt positiva resultat. Om ett sådant resultat kommer tillbaka behöver du lämna ytterligare provmaterial, exempelvis ett vävnadsprov.
Vid en flexibel sigmoideoskopi för läkaren in ett tunt instrument, en sigmoideoskop, via ändtarmen. Instrumentet förs upp mot tjocktarmen och har en liten kamera i spetsen. Sigmoideoskopen har även en kanal som gör det möjligt att blåsa in luft i tjocktarmen, vilket ger läkaren en bättre överblick över tarmslemhinnan. Under undersökningen kan läkaren också ta ett vävnadsprov, en så kallad biopsi.
En datortomografi, CT-skanning, beställs när läkaren är orolig för att du ska utveckla komplikationer av C. difficile, exempelvis njursvikt. En CT-skanning ger en detaljerad bild av tjocktarmen och kan även upptäcka avvikelser som ärrbildning eller förtjockning av tarmväggen.
Allvarlig diarré kan leda till uttorkning och elektrolytrubbningar. Det kan bli farligt eftersom ditt blodtryck kan sjunka kraftigt. Om du har kraftig diarré och känner dig alltmer törstig bör du dricka små mängder vätska, gärna drycker som ersätter salter och elektrolyter.
Andra komplikationer som kan bero på C. difficile inkluderar njursvikt, tarmperforering och toxisk megakolon. Toxisk megakolon kan leda till att tjocktarmen brister. I värsta fall kan infektionen även vara dödlig.
Tvätta alltid händerna, särskilt efter toalettbesök. Otillräcklig handtvätt är den största enskilda orsaken till att bakterier sprids. Använd dessutom inte antibiotika i onödan – vid förkylning eller influensa behövs den inte. Överanvändning av antibiotika kan leda till resistenta bakteriestammar, som just C. difficile.
Har du C. difficile bör du rengöra ytor noggrant med en lösning av blekmedel och vatten samt en ren svamp. En kapsyl full blekmedel blandat med en deciliter vatten räcker för att rengöra en yta, exempelvis i köket. Enligt Mayo Clinic räcker inte vanliga hushållsrengöringsmedel för att döda C. difficile-bakterien.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online