Beslutet att lägga in en matningssond har medicinska, etiska och juridiska konsekvenser – inte bara för vårdpersonalen utan även för patienten och dennes anhöriga. Eftersom matningssonder ofta placeras under omständigheter då patienten inte självt kan uttrycka sin vilja, är det i praktiken juridiska dokument och anhörigas kännedom om patientens önskemål som styr. Detsamma gäller när sonden ska tas bort. Alla inblandade måste veta vad patienten vill för att kunna fatta ett rätt beslut.
Sondmatning, eller perkutan endoskopisk gastrostomi (PEG), är ett till synes enkelt ingrepp som läkare utför på patienter som inte kan eller inte vill äta. Det beskrivs som till synes enkelt eftersom PEG i många fall inte kräver aktivt samtycke från den person som får sonden inlagd.
När vårdpersonalen ska avgöra om en matningssond ska tas bort måste de bedöma patientens medicinska tillstånd och chanserna till eventuell återhämtning.
Patienter som får matningssonder är oftast äldre, psykiskt sjuka eller personer som av olika skäl inte kan svälja mat för att få i sig näring. Redan fram till år 1995 hade 121 000 patienter genomgått PEG-kirurgi. Kom ihåg att läkarna alltid måste väga in hur nära slutet av livet deras äldre patienter befinner sig. När patienten blivit så sjuk eller försämrad att fortsatt matning är meningslös uppstår frågan: "När ska vi ta bort sonden?"
Om du står inför en sådan situation med en äldre anhörig bör du ha ett allvarligt samtal med dennes läkare om skälen till att överväga att ta bort PEG-sonden. Ta fram en lista med frågor som täcker alla tänkbara vinklar – finns det någon möjlighet till förbättring? Befinner sig den anhörige nära döden just nu? Förlänger sondmatningen livet i onödan?
Utöver de medicinska frågorna bör du kontakta din anhöriges advokat eller jurist för att ta reda på vilka juridiska rättigheter personen har. Fråga om hen någon gång upprättat ett livstestamente, en vårdfullmakt eller något annat juridiskt dokument som anger vilka medicinska eller kirurgiska åtgärder som får utföras. I Sverige kan en framtidsfullmakt, som infördes 2017, användas för att ge en person rätt att fatta vårdrelaterade beslut åt någon som inte längre klarar det själv. I en situation som din måste du också veta om din anhörige önskade att livet skulle förlängas på något sätt, inklusive genom artificiell näring.
Under samtalet med advokaten bör du också berätta hur nära döden din anhörige befinner sig. Advokaten kan eventuellt rådge dig om vad din anhörige hade i åtanke gällande sondmatning, borttagning av sonden och livets slutskede.
När du försöker fatta rätt beslut för din anhörige är det viktigt att komma ihåg att patientautonomi är en skyddad rättighet. Nürnbergkodexen, som utformades 1947, förbjuder läkare att utföra medicinska ingrepp mot patientens vilja. Enligt denna autonomiprincip har din anhörige rätt att bestämma vilka behandlingar hen vill ha – och vilka hen inte vill ha. Samma princip gäller vid beslutet om att ta bort matningssonden. Du och läkaren måste vara överens om vad som är bäst för den anhörige när ni beslutar om näringstillförseln ska avbrytas eller fortsätta.
Informerat samtycke skyddar patientens autonomi. Om din anhörige inte längre kan lämna ett informerat samtycke måste du fatta detta beslut åt hen.
I slutändan ska beslutet grundas på din anhöriges egna värderingar. Det är därför avgörande att du känner till vilka beslut din anhörige fattade gällande vårdbeslut och avbrytande av nutritionell behandling innan hen blev oförmögen att besluta själv.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online