Kräkningar är ett vanligt symtom som de flesta människor upplever många gånger under livet. I de flesta fall beror kräkningarna på en mindre sjukdom, men ibland kan de vara ett tecken på ett allvarligare problem. Kräkningar kan också orsakas av ångest, graviditet eller åksjuka, och förekommer ibland som självpåtagna.
Ofrivilliga kräkningar kan bero på en mängd olika hälsotillstånd och andra problem. Vanliga orsaker är viral gastroenterit ("vinterkräksjuka"), överkonsumtion av alkohol, tidig graviditet, biverkningar av läkemedel samt åksjuka. Mer sällan kan kräkningar orsakas av allvarliga tillstånd som metabola rubbningar, huvudskador och blindtarmsinflammation. Självpåtagna kräkningar beror oftast på en ätstörning, men kan även utföras i en nödsituation efter intag av ett giftigt ämne.
Kräkning är en biologisk mekanism som främst aktiveras när magsäcken irriteras, vilket ofta sker efter intag av giftiga ämnen. Den betraktas därför som en skyddande reflex som ska utstöta farliga ämnen innan de hinner tas upp i blodet. Varför andra tillstånd än mag-tarmirritation ofta leder till kräkningar är dock okänt; även orsaken till graviditetsillamående under tidig graviditet är dåligt förstådd.
Kräkningar har många orsaker – vissa är helt ofarliga, medan andra utgör allvarliga tillstånd som kräver akut vård. Om kräkningar uppstår i samband med en huvudskada är risken för skallfraktur betydligt högre, och den skadade bör omedelbart föras till sjukhus. Om kräkningarna åtföljs av uttorkning, hög feber eller buksmärta, eller om kräket innehåller blod, bör vård sökas snarast. Självpåtagna kräkningar, i syfte att gå ner i vikt eller efter en hetsätningsperiod, är ett tydligt tecken på en allvarlig ätstörning och bör behandlas som sådan.
I allmänhet är kräkningar relativt ofarliga, men mycket kraftiga, långvariga eller återkommande kräkningar kan leda till komplikationer. Uttorkning är det vanligaste problemet, och svåra kräkningar kan orsaka livshotande elektrolytrubbningar som hypokalemi (låga kaliumnivåer). Återkommande kräkningar kan dessutom skada tandemaljen, särskilt på insidan av de övre centrala framtänderna.
Vanliga kräkningar föregås ofta av symtom som illamående, svettningar, svaghet och ökad salivutsöndring. Krystningar, eller "torra kräkningar", kommer ofta strax före själva kräkningen – magsäckens innehåll stiger då upp i matstrupen men når inte munnen. Projektilkräkningar innebär att kräket stöts ut med stor kraft utan något förvarning. Begreppet "kaffesumpskräk" syftar på kräk som innehåller delvis smält, koagulerat blod, som visuellt liknar fuktig kaffesump.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online