Kräkningar är ett vanligt symtom som kan ha många olika orsaker, från maginfektioner till graviditet och neurologiska sjukdomar. Läkare använder flera olika behandlingsstrategier beroende på vad som orsakar besvären och hur allvarliga de är. Här går vi igenom de mest använda metoderna.
Vila och vätska: Patienten uppmanas att vila och hålla sig hydrerad genom att ta små klunkar av klara vätskor, exempelvis vatten, utspädd juice eller elektrolytlösning. Stora mängder vätska på en gång kan förvärra illamåendet, därför rekommenderas små, frekventa sippar.
Antiemetiska läkemedel: För att dämpa illamående och kräkningar kan läkaren förskriva så kallade antiemetika. Vanligt förekommande preparat är ondansetron (Zofran), prometazin (Phenergan) och metoklopramid (Reglan). Valet av läkemedel anpassas efter patientens ålder, orsak till kräkningarna och eventuell annan medicinering.
Effektiv behandling kräver ofta att grundorsaken åtgärdas. Här är de vanligaste fallen:
Infektioner: Om kräkningarna beror på en bakteriell eller viral infektion kan antibiotika eller antivirala läkemedel förskrivas för att bekämpa infektionen och lindra symptomen.
Matförgiftning: Vid matförgiftning fokuserar vården ofta på stödjande behandling, det vill säga att förebygga och behandla vätskebrist samt återställa elektrolytbalansen i kroppen.
Rörelsesjuka: För reseillamående kan receptfria eller receptbelagda antiemetika rekommenderas, exempelvis skopolamin (Transderm Scop) som plåster eller dimenhydrinat (Dramamine).
Gastrit eller magsår: Vid inflammation i magslemhinnan eller sår kan läkemedel som protonpumpshämmare (PPI) eller H2-receptorblockerare förskrivas. Dessa minskar syraproduktionen i magsäcken och lindrar därmed både smärta och illamående.
Kräkningar under graviditet: Vid graviditetsillamående kombinerar läkare ofta livsstilsråd, som mindre och tätare måltider, med läkemedel som bedöms vara trygga för både moder och foster.
Neurologiska sjukdomar: Om ett neurologiskt tillstånd ligger bakom kräkningarna, exempelvis migrän eller ökat intrakraniellt tryck, riktas behandlingen mot själva grundsjukdomen med specifika läkemedel eller andra terapier.
När kräkningarna är kraftiga eller pågår under lång tid finns risk för allvarlig vätskebrist. Då kan följande åtgärder behövas:
Intravenös vätskebehandling: Vätskor ges direkt i blodbanan via dropp för att snabbt återställa kroppens vätskebalans.
Vård på sjukhus: I allvarliga fall kan sjukvård krävas för noggrann övervakning, droppbehandling och behandling av den bakomliggande orsaken.
Ersättning av elektrolyter: Salter och mineraler som förloras vid kräkningar, exempelvis natrium, kalium och klorid, kan behöva ersättas via munnen eller intravenöst.
Om du lider av kräkningar är det viktigt att kontakta en läkare för att ta reda på orsaken och få rätt behandling. Undvik att själv medicinera utan medicinsk rådgivning, särskilt om kräkningarna är kraftiga, återkommer ofta eller varar i mer än ett par dagar. Sök akut vård om du samtidigt upplever stark smärta, blod i kräket, tecken på uttorkning eller förvirring.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online