Clostridium är ett släkte som omfattar en grupp bakteriearter, varav fyra är särskilt kända för att orsaka sjukdom hos människor. Bland de sjukdomar dessa bakterier kan framkalla finns gaskallbrand, matförgiftning, botulism, stelkramp och kolit. Alla Clostridium-arter orsakar infektioner hos sina värdar, vilket gör dem till patogener.
Ett gemensamt drag för släktet är förmågan att bilda sporer under ogynnsamma förhållanden, vilket gör bakterierna mycket motståndskraftiga. Under sin tillväxt producerar de dessutom exotoxiner – gifter som utsöndras i värdorganismen och som ligger bakom många av de allvarliga symtom dessa infektioner ger upphov till.
Clostridium perfringens ansvarar för matförgiftning och gaskallbrand. Den vanliga matförgiftningen kännetecknas av kraftiga magkramper och diarré inom åtta till 22 timmar efter intag av livsmedel som innehåller stora mängder av bakterien, enligt den amerikanska livsmedelsmyndigheten FDA. De flesta fall beror på att livsmedlen inte tillagats vid tillräckligt hög temperatur under tillräckligt lång tid för att döda bakterierna. Symtomen avtar i regel inom 24 timmar.
Bakterien kan också orsaka gaskallbrand, ett tillstånd som uppstår när blodförsörjningen försämras efter ett trauma mot kroppen eller i samband med en operation. Symtomen inkluderar feber och smärta samt celldöd i det drabbade området, medan infektionen samtidigt sprider sig i kroppen. Utan snabb och korrekt behandling är gaskallbrand dödlig.
Clostridium botulinum är en bakterie som förekommer i livsmedel och som angriper nervsystemet. Botulism kan leda till förlamning och dödsfall. Redan en liten mängd av toxinet kan orsaka allvarlig sjukdom, enligt den amerikanska smittskyddsmyndigheten CDC. Typiska symtom är suddig syn, sluddrigt tal och allmän svaghet.
En av bakteriens varianter producerar det starkaste exotoxin som är känt, enligt Southern Illinois University, och i tillräckliga mängder är giftet dödligt. I många fall beror botulism på felaktiga konserveringsrutiner, exempelvis vid hemkonservering, där bakterierna får överleva i livsmedlet.
Infektion med Clostridium tetani, även kallad stelkramp, uppstår när bakterierna – som lever i jord världen över – tränger in i kroppen genom ett sår eller annan öppning i huden. Symtomen visar sig normalt inom 7 till 21 dagar. Vaccination mot stelkramp ger skydd i ungefär fem år, varför återkommande påfyllnadsdosering rekommenderas.
Bakterien utsöndrar exotoxiner som blockerar signalerna från centrala nervsystemet till musklerna, vilket utlöser kraftiga muskelkramper. Utan behandling kan stelkramp vara dödlig.
Clostridium difficile orsakar tarmbesvär, feber, aptitlöshet, illamående och diarré, och kan leda till kolit, det vill säga inflammation i tjocktarmen. Långvarig antibiotikabehandling är en känd riskfaktor, eftersom antibiotikan kan rubba den naturliga tarmfloran och därmed ge bakterien möjlighet att växa till.
Friska individer drabbas normalt inte av Clostridium difficile. Enligt MedlinePlus är äldre personer samt personer som vårdats på sjukhus särskilt utsatta för infektion.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online