Många delar av människokroppen utgör livsmiljöer för andra organismer. Människans parasiter omfattar encelliga mikroorganismer, ett flertal olika sorters maskar och vissa insekter. I Sverige och andra länder med god hygien är dessa parasiter sällan ett stort problem, men de orsakar allvarliga hälsoproblem i utvecklingsländer med bristfällig sanitär standard.
Encelliga parasiter som Giardia kan etablera sig i tarmen och orsaka diarré och magbesvär. Även flera typer av maskar trivs här, bland annat hakmaskar och bandmaskar, som fäster vid tarmväggen och livnär sig på näringsämnen från maten.
Vissa parasiter lever direkt i blodet, däribland organismerna som orsakar malaria. Enligt amerikanska Centers for Disease Control (CDC) dör över en miljon människor av malaria varje år, framför allt barn i Afrika söder om Sahara. Flera arter inom släktet Plasmodium kan infektera människor och ger upphov till olika former av sjukdomen, vilka överförs genom bett från myggorna Anopheles.
Leverflundran är en plattmask som infekterar levern och gallgångarna. Den kan överleva inne i en människa i upp till 40 år, vilket gör den till en av de mest långlivade parasiterna som drabbar oss.
Parasiter som löss och kvalster lever på hudens yta eller fäster i hårsäckarna. En typ av lus förekommer på huvudet, medan en annan typ – allmänt kallad flatlöss eller "krabbor" – lever i könshåren. Kvalster kan bland annat orsaka skabb, där de gräver gångar under huden.
Toxoplasma gondii är en encellig parasit som kan angripa nervsystemet. Människor smittas oftast genom kontakt med kattsand som innehåller smittad avföring, eller genom att äta otillräckligt tillagat kött. Hos friska personer ger infektionen ofta lindriga symtom, men den kan vara farlig för gravida och personer med nedsatt immunförsvar.
Guineamasken växer i kroppshålan i ungefär ett år innan den lämnar sin värd. Inga symtom på infektion visar sig förrän masken börjar borra sig ut genom huden, ofta i benen. Processen är mycket smärtsam, och maskarna blir vanligtvis 60–90 centimeter långa. Sjukdomen har dock minskat dramatiskt tack vare riktade globala insatser för renare dricksvatten.
God handhygien, ordentligt tillagad mat och rent dricksvatten är de viktigaste skyddsåtgärderna mot parasitsmitta. Vid resor till områden med sämre sanitära förhållanden rekommenderas att man dricker endast flaskvatten, undviker råa grönsaker och använder myggmedel för att skydda sig mot malariamyggor.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online