Sura uppstötningar (reflux) och gallblåsesjukdom orsakar båda obehag och smärta i övre delen av magen, men de är två helt olika tillstånd. Vid sura uppstötningar rinner magsyran tillbaka upp i matstrupen, medan gallblåsesjukdom orsakas av gallsten eller inflammation i gallblåsan. Att känna igen skillnaderna underlättar rätt diagnos och behandling.
Halsbränna är det vanligaste symtomet vid sura uppstötningar, enligt Penn State University. Andra typiska symtom är hosta, halsont och svårigheter att svälja. Gallblåsesjukdom ger däremot ofta buksmärtor, illamående, kräkningar och feber, enligt National Institutes of Health (NIH). Smärtan sitter ofta i övre högra delen av buken och kan stråla ut mot ryggen eller höger skuldra.
Läkare kan diagnostisera sura uppstötningar med röntgenundersökning, esofagoskopi (kameraundersökning av matstrupen) eller genom att ta ett vävnadsprov. Gallblåsesjukdom upptäcks med röntgen, ultraljud för att påvisa inflammation eller gallstenar, eller med datortomografi (CT).
Sura uppstötningar beror oftast på att den nedre esofageala sfinktern – en muskel som normalt stänger matstrupen mot magsäcken – inte fungerar som den ska, vilket gör att syran tränger uppåt. Gallstenar, som vanligtvis orsakas av ett högt kolesterolinnehåll i gallan, kan blockera gallgångarna och leda till inflammation, vilket resulterar i diagnosen gallblåsesjukdom.
Både sura uppstötningar och gallblåsesjukdom behandlas först med läkemedel. Om symtomen kvarstår trots behandlingen kan operation bli nödvändig – antingen för att åtgärda refluxen eller för att operera bort gallblåsan helt.
Har du problem med sura uppstötningar eller gallblåsan är det klokt att prata med din läkare om kostförändringar. Enligt NIH kan det att undvika fettrik mat förebygga både halsbränna och gallbesvär. Även mindre portioner, viktkontroll och att undvika mat sent på kvällen kan hjälpa till att minska besvären.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online