Muskelkramp och kärlkramp (angina) är två tillstånd som kan vara obehagliga eller till och med smärtsamma, men de skiljer sig åt på flera viktiga sätt. Muskelkramp uppstår när en muskel drar ihop sig ofrivilligt och inte kan slappna av. Kärlkramp är däremot en typ av bröstsmärta som uppstår när en del av hjärtmuskeln inte får tillräckligt med syrerikt blod.
Muskelkramp kan bero på flera olika faktorer, exempelvis överansträngning av en muskel, uttorkning, elektrolytrubbningar eller att muskeln belastats länge i samma ställning. Kärlkramp orsakas oftast av åderförkalkning, det vill säga att kranskärlen runt hjärtat förträngs så att hjärtmuskeln får mindre syre. Båda tillstånden kan alltså i vissa fall kopplas till förträngning av artärer.
Ett typiskt symtom vid muskelkramp är att muskeln rycker eller spänns hårt, vilket kan pågå i några sekunder eller återkomma upprepade gånger. Krampen kan ibland synas under huden och området kan kännas ömt efteråt.
Kärlkramp ger ofta en tryckande eller brännande känsla i bröstet. Smärtan kan stråla ut mot ryggen, axlarna, armarna, halsen eller käken. Många upplever också trötthet, andfåddhet, illamående och oro i samband med besvären.
Läkare kan diagnostisera både muskelkramp och kärlkramp med hjälp av blodprov. Muskelkramp kan också diagnostiseras genom fysisk undersökning eller elektromyografi (EMG), en undersökning som mäter musklernas elektriska aktivitet.
Kärlkramp utreds bland annat med EKG, arbets-EKG (belastningstest) samt röntgen av bröstkorgen. Ibland kompletteras utredningen med ytterligare hjärtundersökningar för att bedöma blodflödet till hjärtmuskeln.
Både muskelkramp och kärlkramp kan behandlas med läkemedel. Vid muskelkramp används ofta muskelavslappnande medel, stretching samt vätske- och elektrolytersättning. Kärlkramp behandlas med läkemedel som vidgar blodkärlen och minskar hjärtats arbetsbörda. I svårare fall kan kärlkramp även behandlas med ballongvidgning (angioplasti), där ett förträngt blodkärl vidgas, ofta med insättning av en stent.
Det bästa sättet att förebygga muskelkramp är att dricka rikligt med vatten, särskilt om du arbetar eller tränar i värme. Regelbunden stretching och god uppvärmning innan fysisk aktivitet minskar också risken.
Risken för kärlkramp kan minskas genom livsstilsförändringar, till exempel att äta mat med mindre mättat fett, sluta röka, motionera regelbundet och hålla en hälsosam vikt. Det är också viktigt att hålla koll på blodtryck och kolesterolvärden samt att hantera stress.
Kontakta vården om du får återkommande bröstsmärta, eftersom det kan vara ett tecken på kärlkramp. Sök akut vård omedelbart vid kraftig bröstsmärta som varar mer än några minuter eller åtföljs av andnöd, svettningar, illamående eller smärta som sprider sig till armen, halsen eller käken – det kan vara tecken på hjärtinfarkt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online