1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Sekundär encefalit: Infektiösa, autoimmuna och icke-infektiösa etiologier

Sekundär encefalit avser hjärninflammation som resultat av en systemisk sjukdomsprocess – antingen direkt patogeninvasion eller immunmedierad skada – snarare än primär CNS-infektion. Snabb identifiering av etiologin är kritisk för riktad behandling och neurologiskt utfall.

Virala orsaker (Mest vanliga)

  • Herpes simplex virus (HSV-1, HSV-2): Vanligaste orsaken till sporadisk dödlig encefalit. HSV-1: temporala/frontala lobar. HSV-2: ofta associerat med genital herpes; kan orsaka meningit/encefalit hos nyfödda.
  • Varicella-zoster virus (VZV): Reaktivering (bältros) → vaskulopati, encefalit. Kan inträffa utan utslag (zoster sine herpete).
  • Epstein-Barr virus (EBV), Cytomegalovirus (CMV): Särskilt hos immunförsvagade.
  • Enterovirus, parechovirus: Säsongbetonade, ofta lindriga.
  • Arbovirus: West Nile, japansk encefalit, Zika, dengue, St. Louis encefalit – geografisk distribution.
  • Mässling, påssjuka, rubella: Postinfektiöst (ADEM) eller direkt invasion. SSPE (subakut skleroserande panencefalit) år efter mässling.
  • HIV: Akut serokonversion, eller kronisk HIV-encefalopati.
  • Rabies: Nästan 100 % dödlig; postexponeringsprofylax akut.

Bakteriella orsaker

  • Streptococcus pneumoniae, Staphylococcus aureus (inkl. MRSA)
  • Haemophilus influenzae (typ b, nu sällsynt tack vare vaccination)
  • Neisseria meningitidis (meningokokkemi)
  • Mycobacterium tuberculosis (tuberkulös meningit/encefalit)
  • Leptospira, Borrelia burgdorferi (neuroborrelios)
  • Treponema pallidum (neurosyfilis)
  • Rickettsia (Rocky Mountain spotted fever)

Svampar

  • Cryptococcus neoformans (immunförsvagade; meningoencefalit)
  • Candida (disseminerad kandidos)
  • Aspergillus (angioinvasion, hemorragiska infarkter)
  • Coccidioides, Histoplasma, Blastomyces (endemiska mykos)

Parasitära orsaker

  • Toxoplasma gondii (reaktivering hos immunförsvagade; kongenital)
  • Plasmodium falciparum (cerebral malaria)
  • Trypanosoma brucei (afrikansk sömnsjuka)
  • Naegleria fowleri (primär amebisk meningoencefalit – snabbt dödlig)
  • Angiostrongylus cantonensis (eosinofil meningit)

Icke-infektiösa (immunmedierade och andra)

  • Autoimmun encefalit: Anti-NMDA-receptor, LGI1, CASPR2, GABA-B, AMPA-receptor antikroppar. Ofta paraneoplastiskt (äggstocksteratom, SCLC).
  • ADEM (Akut Disseminerad Encefalomyelit): Postinfektiös eller postvaccinal demyelinisering. Monofasisk.
  • Systemisk autoimmun: SLE (lupus cerebritis), Behçet, Sjögren, ANCA-vaskulit.
  • Sarkoidos: Neurosarkoidos (kraniala nerver, hypothalamus).
  • Paraneoplastiska syndrom: Anti-Hu, Yo, Ri, Ma2 – associerade med SCLC, bröst, äggstock, testikelcancer.
  • Strålningstekros: Fördröjd post-strålning.
  • Traumatisk hjärnskada: Sekundär neuroinflammation.

Diagnostiskt imperativ

Tid är hjärna. Utredning inkluderar:

  • MRI hjärna (med kontrast) – guldstandard för parenkymaförändringar
  • Lumbalpunktion: öppningstryck, cellräkning, protein, glukos, PCR-panel, autoantikroppspanel, odlingar
  • Serum: autoimmunpanel, infektionsserologier, metabolisk screening
  • EEG: icke-konvulsiv status, saktning

Empirisk aciklovir + antibiotika startas omedelbart väntande resultat. Fördröjd behandling = sämre utfall. Multidisciplinär vård (neurologi, infektionsmedicin, reumatologi, onkologi) är standard.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online