Alla levande varelser, både växter och djur, innehåller DNA (deoxiribonukleinsyra) som bestämmer vilka egenskaper som ärvs av deras avkomma. Inga två levande varelser har identiskt DNA – med undantag för enäggstvillingar, som utvecklats från samma delade äggcell. Att extrahera ett DNA-prov för laboratorieanalys kan låta komplicerat. Laboratorier använder visserligen sofistikerad utrustning, men överraskande nog kan vem som helst extrahera DNA med vanliga hushållsprodukter.
DNA är en nukleinsyra som innehåller genetiska instruktioner och information. Det har formen av en spiralvriden tråd som består av två separata, stegliknande strängar kallade nukleotider, vilka tillsammans bär på den genetiska koden. Dessa DNA-trådar måste extraheras om de ska kunna studeras och jämföras.
För att kunna extrahera DNA måste det biologiska provet först brytas upp. Laboratorier gör detta med specialmaskiner som vibrerar provet i mycket hög hastighet.
Hemma kan du använda en mixer. Du kan exempelvis extrahera DNA från kackerlackor eller gräs från din egen trädgård. Tillsätt en halv kopp prov och en nypa salt till en kopp vatten och mixa i 15 sekunder på högsta hastighet. Saltet hjälper senare till att omvandla det flytande DNA:t till en fast form, kallad fällning eller precipitat.
Varje levande cell är omgiven av ett lipidmembran – en sorts säck. Inuti denna säck finns ett andra lipidmembran, och det är i den inre säcken som det DNA du söker finns. Du behöver alltså separera dessa två membran, och ett enkelt diskmedel klarar det. Laboratorier använder en rad olika kemikalier för att uppnå samma effekt.
Sila ditt prov, tillsätt två matskedar diskmedel och låt blandningen stå i fem till tio minuter. Häll därefter blandningen i provrör eller andra glasbehållare, var och en fylld till ungefär en tredjedel.
DNA-kärnan skyddas av proteiner som formats och veckats runt den. För att frigöra kärnan behöver du bryta igenom detta skyddande proteinskikt, vilket görs med enzymer. Köttmörare, ananasjuice eller lösningen som används för att rengöra kontaktlinser innehåller de nödvändiga enzymerna. Tillsätt en nypa köttmörare till varje provrör och rör om försiktigt. Laboratorier har givetvis tillgång till många mer sofistikerade enzymvarianter.
Ditt DNA är nu i flytande form, eftersom DNA förblir löst i vatten.
I alkohol löser sig DNA däremot inte. Alkoholen får istället DNA:t att samlas i fast form – en process som kallas fällning, eller precipitering. När detta sker tar alkoholen samtidigt bort saltet som du tidigare tillsatte.
Häll långsamt sprit (70–95 procent etyl- eller isopropylalkohol) längs insidan av provröret eller glasbehållaren. Fortsätt tills blandningen består av 50 procent vatten och 50 procent alkohol – sluta sedan hälla.
Långa, trådiga DNA-molekyler börjar nu stiga upp mot alkoholen. Under vägen samlas strängarna och bildar trådiga klumpar. Du ser dem ansamlas precis där vattnet möter alkoholen.
Du har nu lyckats extrahera DNA!
Laboratorier använder normalt en centrifug för att snabba upp detta steg, men slutresultatet blir exakt detsamma.
Vill du undersöka DNA:t närmare kan du använda ett sugrör för att samla upp det och sedan studera det i ett mikroskop.
För att se DNA:t tydligare använder laboratorier ultraviolett ljus. De arbetar antingen med ett fluorescerande färgämne som reagerar med DNA, eller med en gel som innehåller etidiumbromid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online