Lou Gehrigs sjukdom, även känd som amyotrofisk lateralskleros (ALS), drabbar två av varje 100 000 personer i USA enligt ALS Association. Varje år diagnostiseras cirka 5 600 nya fall, men endast 10 procent av dem kan kopplas till en genetisk defekt. I övriga 90 procent av fallen är orsaken okänd, även om män löper ungefär 20 procent större risk att insjukna än kvinnor.
Det finns i dagsläget inga bevisade förebyggande åtgärder som kan hindra sjukdomen från att utvecklas. Genom att känna till riskfaktorer, tidiga symtom och behandlingsmöjligheter kan du dock upptäcka sjukdomen tidigare och bättre förstå hur den påverkar kroppen.
ALS angriper de nervceller i hjärnan och ryggmärgen som styr viljemässiga muskelrörelser. Nervcellerna dör och förlorar förmågan att skicka signaler till musklerna, vilket kan orsaka muskelryckningar, muskelsvaghet och i slutändan förlamning. Det är en aggressiv och progressiv sjukdom som ofta leder till döden inom tre till fem år efter diagnos.
De flesta insjuknar mellan 40 och 70 års ålder, men sjukdomen kan i vissa fall förekomma även hos yngre personer över 20 år. Cirka 93 procent av de drabbade är kaukasier. Även om sjukdomen angriper hela kroppen påverkar den inte de fem sinnena eller förmågan att tänka och resonera klart.
Symtom på ALS kan bland annat vara andnings- eller sväljsvårigheter, hängande huvud, muskelkramper och svaghet, kvävning och kräkreflexer, talsvårigheter samt problem med att gå, klättra eller lyfta. Sjukdomen kan också orsaka muskelspasmer, förlamning av armar och ben (oftast med början i handen eller armen), heshet, viktnedgång samt svullnad i ben och fötter.
Även om det inte finns något botemedel mot Lou Gehrigs sjukdom har läkemedlet Riluzole, som godkändes av FDA 1995, visat viss effekt när det gäller att bromsa sjukdomens utveckling. Många drabbade avlider inom de första fem åren efter diagnosen, men hos vissa kan progressionen stanna av; över 20 procent lever upp till tio år och cirka 10 procent lever längre än så.
Läkemedel som Diazepam eller Baclofen kan användas för att lindra muskelkramper, medan patienter med sväljsvårigheter kan få Amitriptyline eller Trihexyphenidyl ordinerat. Rehabilitering kan också rekommenderas för att bromsa sjukdomens gång, ofta i kombination med stöd från en nutritionist för att hantera viktnedgång. När sjukdomen fortskrider kan patienten behöva hjälpmedel som benstöd eller rullstol, och andningsmaskiner kan användas på natten för att underlätta andningen.
Eftersom orsaken bakom de flesta ALS-fall fortfarande är okänd finns det inga garanterade sätt att förebygga sjukdomen. Forskning pekar dock på att en hälsosam livsstil – regelbunden fysisk aktivitet, en näringsrik kost, rökfrihet och begränsad exponering för toxiska ämnen som bekämpningsmedel och tungmetaller – gynnar nervsystemets hälsa i allmänhet. Personer som har ALS i släkten kan dessutom ha nytta av genetisk rådgivning för att bedöma sin individuella risk.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online