1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Så identifierar du kolestas: symtom och varningstecken

Kolestas orsakas av ett hinder i det normala gallflödet. Gallan är en gul eller grönaktig, trögflytande matsmältningsvätska som hjälper kroppen att bryta ner fett. Blockeringen kan uppstå utanför levern (extrahepatisk kolestas) eller inne i levern (intrahepatisk kolestas).

Extrahepatisk kolestas kan bero på flera olika faktorer, exempelvis onormala förträngningar (strikturer) i gallgångarna, tumörer i gallgångarna, divertikulit (inflammation i en utstickande ficka på tjocktarmen), cystor eller tumörer i närliggande organ, pankreatit (bukspottkörtelinflammation) samt tumörer i bukspottkörteln.

Intrahepatisk kolestas orsakas i stället av reaktioner på vissa läkemedel (läkemedelsinducerad kolestas), varansamlingar till följd av bakteriell infektion, lymfom (elakartad tumör i lymfatisk vävnad), infektioner i närliggande organ, alkoholrelaterad leversjukdom samt graviditet.

När gallflödet blockeras samlas gallpigmentet bilirubin, gallsalter och fett i blodströmmen i stället för att utsöndras som de ska. Det är detta som ger upphov till sjukdomens karakteristiska symtom.

Instruktioner

Så känner du igen symtomen på kolestas

  1. Se efter tecken på gulsot. Ikterus, eller gulsot, är det mest framträdande symtomet vid kolestas. Det innebär en gulaktig missfärgning av huden, sklera (ögonvitorna), slemhinnor och kroppsvätskor, och beror på att bilirubin ansamlas i blodet.

  2. Titta på urinens färg. Vid kolestas avsätts gallämnen onormalt i blodströmmen. Njurarna filtrerar dessa ämnen och utsöndrar dem i urinen, som då blir mörkare än vanligt.

  3. Observera eventuell kraftig klåda. Förhöjda nivåer av gallsyror i blodet ger besvärande hudklåda (pruritus). Klådan kan bli så intensiv att den stör sömn och koncentration, och ihållande kliande kan leda till hudskador som xantomer – små vita papler som bildas där huden utsätts för upprepad friktion vid gnuggande eller repande.

  4. Kontrollera avföringens färg. Eftersom gallan inte når tarmarna vid blockering blir avföringen blek eller lerkolorerad (så kallade akoliska avföringar).

  5. Håll koll på matsmältningen. Gallan behövs för att smälta fett. Utsöndras ingen galla till tarmen kan matsmältningen och upptaget av fett bli ineffektivt, vilket kan ge magbesvär efter fettrika måltider.

  6. Lägg märke till smärta. Vissa patienter upplever smärta i övre högra delen av buken. Smärtan kan åtföljas av illamående och kräkningar, särskilt om den är kraftig.

  7. Ställ dig på vågen. Viktnedgång kan förekomma på grund av det sämre fettupptaget.

  8. Flyt efter andra symtom. Feber, frossa och hudutslag kan bland annat ses vid läkemedelsinducerad kolestas.

När ska du söka vård?

Om du misstänker att du har kolestas bör du kontakta läkare. Diagnosen ställs oftast med hjälp av blodprov som mäter levervärden och bilirubin, ibland kompletterat med ultraljud eller andra bilddiagnostiska undersökningar för att fastställa var blockeringen sitter och vad den beror på. Tidig utredning är viktig eftersom behandlingen styrs av orsaken till det stoppade gallflödet.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online