Alkoholism är inte bara en benägenhet att dricka för mycket alkohol. Det är en kronisk sjukdom där kroppen blir beroende av alkohol, vilket ofta leder till ett tvångsmässigt fokus på drycken och en oförmåga att kontrollera hur mycket man dricker. Att konsumera stora mängder alkohol utan att vara beroende klassificeras som alkoholmissbruk, inte som alkoholism, eftersom kontrollen över drickandet då inte helt gått förlorad. Den goda nyheten är att alkoholism går att behandla – och att den kan förebyggas om du känner till varningstecknen.
Alkoholism utvecklas inte över en natt. Det är en gradvis process där alkoholen faktiskt förändrar nivåerna av vissa kemiska ämnen i hjärnan. De två ämnen som oftast påverkas är gamma-aminosmörsyra (GABA), som dämpar impulser, och dopamin, ett ämne kopplat till känslor av njutning och belöning. När alkoholen förändrar balansen mellan dessa kemikalier börjar du längta efter alkohol för att må bra – och därmed läggs grunden för ett beroende.
Det finns en viktig skillnad mellan alkoholism och alkoholmissbruk. I båda fallen konsumeras stora mängder alkohol, men den som lider av alkoholism upplever verkliga fysiska begär efter drycken, såsom craving, fysiskt beroende och en ständigt ökad tolerans. Andra tecken är att använda alkohol för att hantera vardagssituationer – exempelvis för att slappna av eller umgås socialt – samt att dölja eller förneka hur mycket man egentligen dricker.
Flera faktorer bidrar till utvecklingen av alkoholberoende. En uppenbar orsak är regelbundet drickande, vilket successivt ökar risken för beroende. Även din familjehistoria spelar roll – att ha en förälder med alkoholproblem gör dig mer sårbar för att själv utveckla beroende. Vidare kan ditt emotionella tillstånd, psykologiska faktorer samt samhällets bild av alkohol som glamouröst och festligt öka risken.
Att diagnostisera alkoholism innebär omfattande samtal med patienten, och ibland även med anhöriga och nära vänner. För att få diagnosen måste vissa kriterier uppfyllas enligt Diagnostic and Statistical Manual of Mental Disorders (DSM), som utges av American Psychiatric Association. Kriterierna omfattar bland annat din tolerans mot alkohol, abstinensbesvär när drickandet minskar samt fortsatt bruk av alkohol trots att du är medveten om att det skadar ditt liv och dina relationer.
Det kan låta som en klyscha, men det stämmer: första steget mot effektiv behandling är att erkänna och acceptera att du har ett problem. Behandling av alkoholism handlar om att bemöta både det fysiska och det psykologiska beroendet. Det kan innebära regelbundna möten hos Anonyma Alkoholister (AA) samt att hålla sig aktiv för att minska begäret efter alkohol. Beroende på hur allvarligt beroendet är kan läkaren även förskriva läkemedel som lindrar de abstinensbesvär kroppen upplever när alkoholtillförseln upphör.
Eftersom alkoholism utvecklas gradvis finns det goda möjligheter att stoppa ett fullt utvecklat beroende i tid. Det första steget är att känna till varningstecknen, exempelvis ärftliga riskfaktorer, och vidta medvetna val för att inte följa samma spår. Tecken som ökad och alltmer frekvent alkoholkonsumtion, humörsvängningar samt defensivt och hemlighetsfullt beteende kan också tyda på ett växande beroende. Söker du hjälp tidigt – hos vårdcentralen, en kurator eller en stödorganisation – ökar chanserna betydligt att återfå kontrollen över ditt drickande innan beroendet hunnit fästa sig.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online