Tyfus är ett samlingsnamn för en grupp infektionssjukdomar som orsakas av bakterier i släktet Rickettsia. Sjukdomarna sprids oftast via löss, loppor, fästingar eller kvalster och kan utan behandling leda till allvarliga komplikationer. Med rätt antibiotikabehandling är prognosen dock god, medan obehandlad tyfus kan vara dödlig.
Antibiotika är förstahandsvalet vid tyfus och behandlingen påbörjas vanligtvis så snart diagnosen misstänks. Terapin ges ofta i två till tre dagar tills febern bryts. Vid epidemiska former av tyfus kan en andra behandlingskur bli nödvändig för att helt utläka infektionen.
Utöver antibiotika används standardiserade stödjande åtgärder efter behov under behandlingens gång. Exempel på detta är vila i säng samt smärtlindring med läkemedel. Dessa åtgärder hjälper kroppen att återhämta sig och lindrar symtomen medan antibiotikan bekämpar bakterierna.
Doxycyklin är det föredragna antibiotikatet för icke-gravida tyfuspatienter äldre än 8 år. Standardterapin består av 200 mg per dag i tre dagar, följt av en underhållsdos på 100 mg dagligen vid behov. Behandlingen är väl beprövad och ger snabb symptomlindring hos de flesta patienter.
Kloramfenikol används främst när doxycyklin inte rekommenderas, exempelvis hos gravida kvinnor eller yngre barn. Ett typiskt oralt doseringsschema är 80–100 mg/kg/dag, medan intravenös dosering kan uppgå till 1 gram var sjätte timme. Läkemedlet kräver noggrann övervakning på grund av risken för biverkningar.
Vid tyfusstammar som är resistenta mot standardantibiotika kan en kombinationsbehandling med azitromycin och rifampicin vara effektiv. Detta alternativ används framför allt i områden där läkemedelsresistens förekommer och där konventionell terapi inte ger önskad effekt.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online