Triggertumme är ett smärtsamt tillstånd där tummen – eller i vissa fall ett annat finger – låser sig i böjt läge. Ibland kan fingret återföras till sitt normala läge med hjälp av tryck, vilket då sker med ett tydligt "snäpp" eller klick. Tillståndet kan vara mycket smärtsamt och har flera olika bakomliggande orsaker.
Triggertumme uppstår när den senskida som omger flexor pollicis longus-senan i handen drar ihop sig och förtjockas. Detta bildar en öm knuta, en så kallad nodul. När senan passerar genom skidan måste den tvinga sig förbi knutan, vilket skapar ett betydande lokalt motstånd. I svåra fall är knutan så stor att fingret "låser" sig i böjt läge när senan väl har passerat skidan. Fingret kan då bara sträckas ut om det dras tillräckligt kraftigt, så att senan snäpper tillbaka förbi knutan till utsträckt position.
Orsaken till svullnaden varierar mellan patienter. Triggertumme är fyra gånger vanligare hos kvinnor än hos män och drabbar oftast personer i 50–60-årsåldern. Personer med inflammatoriska sjukdomar som gikt och artrit, eller de som lider av kroniska infektioner, löper högre risk att drabbas. Svullnaden beror i de flesta fall på en repetitiv belastningsskada, ofta kopplad till grepp – exempelvis långvarig användning av elverktyg eller att hålla i en ratt under långa perioder. I vissa fall orsakar en medfödd defekt triggertumme hos barn i åldrarna 1 till 4 år. Hos små barn är tillståndet dock sällan smärtsamt och upptäcks vanligtvis först när barnet börjar använda händerna aktivt.
Patienter med triggertumme upplever typiskt ett smärtsamt klickande i det drabbade fingret eller en "poppande" känsla i leden. Smärtan uppträder oftast när fingret böjs eller sträcks ut. Detta åtföljs ofta av en öm punkt vid fingrets bas, precis där knutan sitter. I mer allvarliga fall kombineras dessa symtom med ett finger som låser sig i böjt läge och som ofta bara kan rätas ut med ett kraftigt snäpp.
Triggertumme är ett tillstånd med få behandlingsalternativ utöver kirurgi. Kortisoninjektioner kan användas för att minska svullnaden och stoppa låsningarna, men resultaten varar sällan tillräckligt länge för att ge bestående lindring. Som regel är operation det enda alternativet för långsiktig behandling. Ingreppet utförs oftast inom dagkirurgin och innebär i princip att senslidans ringband delas, varefter handen sys ihop. Operationen görs ofta i lokalbedövning i stället för i narkos.
Vid icke-kirurgisk behandling, exempelvis kortisoninjektion, varar effekten endast en begränsad tid och behandlingen behöver nästan alltid upprepas. För den som opereras krävs endast förband över snittet tills stygnen tas bort, samt grundläggande sårvård. Ibland ordineras dessutom sjukgymnastik i upp till sex veckor för att återfå rörlighet och motorik i det drabbade området.
Har fingret legat låst i böjt läge under en längre period kan ytterligare terapi behövas för att töja senan tillbaka till sin ursprungliga längd. Annars kan det vara svårt att sträcka ut tummen eller fingret helt utan smärta eller besvär. Kontakta därför vården om symtomen kvarstår, så att behandling kan sättas in i tid.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online