Mikroskopiska livsformer kan vara både till nytta och till skada för människan. Därför klassificerar mikrobiologer – forskare som studerar dessa organismer – varje art utifrån dess uppbyggnad och egenskaper. Bakterier är en av de vanligaste mikroskopiska livsformerna, och deras form, funktion och struktur används för att skilja olika typer åt.
Ett av de största hoten från bakterier är infektion. Alla bakterier är dock inte skadliga för människokroppen. Bakterier lever normalt inuti människan på särskilda platser. Exempel på sådana grupper är hudflora, urogenital flora, tarmflora samt flora i munhålan och nasofarynx. Flora är bakterier som normalt lever på ytan av och inuti människokroppen. Dessa mikroorganismer hjälper ofta kroppen genom att konkurrera med skadliga mikroorganismer om plats och näring. Mikrobiologer beskriver skadliga typer av bakterier (och andra mikroorganismer) som patogena.
Mikrobiologer namnger bakterier efter deras utseende. Runda eller bärformade bakterier kallas kokker, där "kokkus" är singularformen. Spiralformade bakterier kallas spiriller, med "spirillum" som singularform. Stavformade bakterier kallas baciller, där "bacillus" är singularformen. Dessa benämningar kan föregås av prefix som strepto- (kedja), stafylo- (druvklase) eller diplo- (två). Mer komplexa former av bakterier kallas filamentösa och har ett utseende som liknar "gelébönor i ett sugrör", enligt University at Albany's School of Public Health.
Forskare klassificerar även bakterier efter deras förmåga att ta upp färgämne. Färgningsprocessen kallas gramfärgning. Bakterier som tar upp gramfärgämnet framstår lila under mikroskopet och kallas grampositiva. Bakterier som inte tar upp färgen är gramnegativa. De gramnegativa bakterierna motfärgas för att framstå röda under mikroskopet. Motfärgning är nödvändig för att göra gramnegativa bakterier synliga. Läkare förskriver antibiotika utifrån resultaten av gramfärgningen, vilket hjälper dem att välja den mest effektiva behandlingen.
Vissa bakterier behöver syre för att överleva; dessa typer kallas aerober. Mikrobiologer klassificerar bakterier som endast överlever utan syre som anaerober eller strikta anaerober. Bakterier som kan överleva både med och utan syre kallas fakultativa.
Mikrobiologer kategoriserar bakterier utifrån deras födo- och energikällor. Bakterier som får sin näring från andra levande organismer kallas heterotrofer. Bakterier som tillverkar sin egen föda (från koldioxid) kallas autotrofer. Dessutom kallas de som använder ljus som energikälla för fototrofer, medan de som utnyttjar kemiska ämnen för energi kallas kemotrofer.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online