Stamceller kallas ofta för kroppens "masterceller" eftersom de har den unika förmågan att omvandlas till andra typer av kroppsvävnad. Forskningen och terapin kring stamceller är omgiven av stor kontrovers, men samtidigt har manipulationen av dessa mirakelceller lett till en rad genombrottsexperiment som lovar bot mot flera allvarliga åkommor och sjukdomar.
Alla behandlingar har åtminstone testats framgångsrikt på djur, och många har dessutom genomförts med gott resultat på människor.
Genom att skörda hjärtstamceller från en person som drabbats av hjärtinfarkt och odla fram fler sådana celler kan läkare nu ha ett sätt att reparera de skadade områdena i hjärtat. Kliniska studier pågår och beräknas fortsätta i flera år till, men minst en experimentell operation har redan genomförts.
En annan möjlig typ av stamcell för behandling av hjärtinfarktpatienter finns i benmärgen. Dessa celler har förmågan att utvecklas till en rad olika celltyper, däribland muskelceller.
Enligt en studie publicerad i Journal of the American Medical Association har diabetiker som genomgått stamcellsbehandling börjat producera insulin naturligt, vilket gör att de slipper insulininjektioner. I studien behandlades 15 patienter med typ 1-diabetes framgångsrikt med sina egna stamceller.
I ett tidigare försök botades diabetiska möss med stamcellsterapi. Mössen reagerade inom en vecka efter behandlingen, och deras blodsockernivåer förblev normala under resten av livet.
Stamcellsbehandling anses kunna vara till hjälp vid läkning av skador på senor och ligament. Flera försök har utförts på hästar. Eftersom det finns stora likheter mellan hästars och människors senor betraktas lyckade hästbehandlingar som goda förebilder för framtida behandlingar av människor.
Forskare har upptäckt att neurala stamceller som injiceras i hjärntumörer kan användas för att spåra upp och döda cancer celler som försöker migrera bort från huvudtumören. Genom att utrusta de neurala cellerna med ett immunstimulerande ämne via genteknik kan de goda cellerna utplåna cancer cellerna vid direkt kontakt – även i närvaro av frisk hjärnvävnad.
Genom att skapa embryonala stamceller från hud på möss har forskare funnit ett sätt att bota sicklecellsanemi. Efter att friskt embryonalt ersättningsvävnad infunderats i mössena började friska blodkroppar bildas, vilket befriade djuren från de skadliga effekterna av syrebrist som orsakas av de deformerade sigdformade blodkropparna.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online