1. Hem
  2. Alternativ medicin
  3. Bett och stick
  4. Cancer
  5. Sjukdomar och behandlingar
  6. Tandhälsa
  7. Kost och näring
  8. Familjehälsa
  9. Hälso- och sjukvårdsbranschen
  10. Psykisk hälsa
  11. Folkhälsa och säkerhet
  12. Kirurgi och ingrepp
  13. Hälsa

Listeriameningit: så behandlas infektionen

```html

Vad är listeria och när uppstår meningit?

En listeriainfektion är en sjukdom som kan drabba personer som ätit livsmedel kontaminerade med bakterien Listeria monocytogenes. Inkubationstiden är lång – symtom kan visa sig allt från några dagar upp till två månader efter att man ätit den smittade maten.

Livsmedel som kan innehålla listeria är bland annat kött, råa grönsaker, mjuka ostar, charkuterivaror, varmkorv och opastöriserad mjölk. Gravida, äldre och personer med nedsatt immunförsvar löper störst risk att bli allvarligt sjuka.

Ibland påminner symtomen om vanlig influensa, men infektionen kan också utvecklas till allvarliga komplikationer som hjärnhinneinflammation (meningit). Meningit innebär en inflammation i hjärnans hinnor och kan ge allvarliga följder om den inte behandlas snabbt och effektivt.

Intravenös antibiotika

En listeriainfektion behandlas i regel med antibiotika som ges direkt i blodet via dropp (intravenöst), vilket kräver vård på sjukhus. Sätts antibiotikan in tidigt efter symtomdebut minskar risken för att meningit ska utvecklas dramatiskt. Har hjärnhinneinflammationen redan hunnit bryta ut krävs dock ofta högre doser, längre behandlingstid och kompletterande åtgärder.

Dränering av vätska

Patienter med meningit behöver ofta få bort överskottsvätska. Vätskan kan ha samlats i bihålorna, i processus mastoideus bakom örat eller i kranialhålan mellan hjärnan och dess hinnor. I mycket svåra fall kan delar av dessa strukturer behöva tas bort kirurgiskt.

Övrig stödbehandling

Utöver antibiotika kan flera behandlingar behövas:

  • Kortikosteroider ges för att minska svullnaden i hjärnan.
  • Fenytoin eller fenobarbital kan användas för att förebygga krampanfall.
  • Vätska via dropp ges för att förebygga och behandla uttorkning.
  • Smärtlindring hjälper till att dämpa värk och muskelvärk i kroppen.
  • Paracetamol kan ges för att hålla febern nere.
  • Syrgasbehandling används om patienten får andningssvårigheter.

Sök alltid vård akut om du misstänker hjärnhinneinflammation – ju tidigare behandlingen startar, desto bättre är prognosen.

Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online