Levern är ett gallproducerande organ som finns hos människan och alla ryggradsdjur, samt hos många ryggradslösa djur. Bland de många funktionerna hos detta komplexa organ ingår att bryta ner fett under matsmältningen, omvandla socker till glykogen, lagra järn och omvandla ammoniak till urea som utsöndras via urinen.
Virusen som orsakar hepatit står för den största andelen leverskador världen över. Hepatit kan försvaga eller skada leverns förmåga att producera galla, avlägsna skadliga ämnen och reglera blodets sammansättning. Hepatit som varar i mindre än sex månader betraktas som akut, medan fall som pågår längre klassificeras som kroniska. De flesta akuta hepatitfall börjar som virusinfektioner och kan variera från milda tillstånd som inte kräver någon behandling till allvarliga fall där en levertransplantation blir nödvändig. Utöver virusinfektioner kan andra orsaker till hepatit vara överdriven alkoholkonsumtion, läkemedel, gifter och metabola sjukdomar.
Levercirros orsakas oftast av alkoholism, hepatit B och C samt fettleversjukdom. Det vanligaste resultatet av cirros är vätskeansamling i kroppen, vilket i sin tur kan öka risken för infektioner. Cirros går inte att bota, men behandlingen fokuserar på att förhindra att sjukdomen fortskrider ytterligare.
De vanligaste orsakerna till fettleversjukdom är överdriven alkoholkonsumtion och fetma. Tillståndet är reversibelt och kan behandlas genom att eliminera de orsaker som ledde fram till det. Vid de flesta fall av icke-alkoholrelaterad fettlever förekommer inga synliga symtom, men i svåra fall kan tillståndet leda till leverfel.
I västvärlden är överdriven alkoholkonsumtion den vanligaste orsaken till leversjukdom. Fettlever, alkoholhepatit och levercirros räknas alla till begreppet alkoholrelaterad leversjukdom, eftersom de samtliga kan bero på alkoholkonsumtion. Sjukdomen kan förebyggas genom att helt avstå från alkohol eller konsumera den med måtta.
Du kan förebygga hepatitinfektioner genom att vaccinera dig, tvätta frukt och grönsaker noggrant, undvika rått och otillräckligt tillagat kött och fisk samt hålla en god hygien. Du kan också minska din mottaglighet för infektioner och sjukdomar som skadar levern genom att ta vitaminer (särskilt B12 och C), äta rå frukt och grönsaker samt undvika överdriven alkoholkonsumtion och fettrik mat.
Vid svåra och livshotande leverskador kan en transplantation bli nödvändig. Väntelistorna för levertransplantation delar in patienterna i grupper efter hur akut deras behov av en ny lever är. På grund av bristen på donatorlever kan vissa patienter nekas transplantation om de lider av cancer, hiv, hjärt- eller lungsjukdom, eller har ett aktivt substansmissbruk. Frivilliga levande donatorer kan hjälpa till att minska väntetiden genom att donera en del av sin lever till en patient som står i kö för en transplantation. Tack vare leverns förmåga att regenerera sig kan båda halvorna växa tillbaka till full storlek inom sex till åtta veckor efter operationen.
Hälsa och Sjukdom © https://www.sjukdom.online