Tecken och symtom på blodpropp i benet – vad du behöver veta

En blodpropp som bildas i en av kroppens djupa vener kallas venös trombos i djupa vener (DVT, deep vein thrombosis). Proppen uppstår när blodflödet i venen hindras eller saktar ner så att blodet börjar stillastå. DVT drabbar oftast underbenet, låret eller bäckenet, men kan även uppstå i andra djupa vener, till exempel i armen. Om proppen lösgör sig från kärlväggen och vandrar med blodet till lungorna kan den orsaka en livshotande lungemboli (PE).

Så fungerar venerna

När musklerna som omger venerna arbetar pressar de ihop kärlen. Detta tryck driver blodet framåt genom enkla klaffar som bara släpper blodet åt ett håll – mot hjärtat – vilket förhindrar att blodet rinner baklänges och samlas i kärlen.

Venerna delas in i två grupper: ytliga vener och djupa vener. De ytliga venerna ligger precis under huden, medan de djupa venerna ligger mellan de större musklerna, nära kroppens djupare strukturer som skelettet. Blodet transporteras först via de ytliga venerna och vidare in i de djupa venerna.

Vad är en blodpropp i djupa vener?

Varhelst blod stillastår finns risk för att en propp bildas. Blodproppar kan uppstå i alla typer av vener. En propp i de ytliga venerna kallas tromboflebit och är ett annat, och betydligt mindre allvarligt, tillstånd än DVT.

Små blodproppar som orsakar DVT ger ofta inga symtom alls. Kroppen klarar normalt av att bryta ner dessa proppar på egen hand utan långsiktiga konsekvenser. Det är de större propparna – de som helt eller delvis blockerar blodflödet i venen – som ger upphov till symtom.

Vanliga tecken och symtom

En blodpropp i djupa vener åtföljs ofta av följande symtom:

• Smärta i benet, ofta i vadmuskelns baksida
• Svullnad
• Missfärgning eller rodnad i huden
• Ömhet vid beröring
• En ven som känns hård och strängliknande, som en sena
• Feber

Om proppen sitter i bäckenet kan tillståndet helt sakna symtom, vilket gör den extra svår att upptäcka.

Akuta varningstecken – sök vård omedelbart

Om en blodpropp har lossnat och vandrat till hjärtat eller lungorna är situationen akut. Har du fått diagnosen DVT, eller misstänker att du har en blodpropp, och drabbas av något av följande symtom ska du genast kontakta akutsjukvården:

• Andnöd
• Andningssvårigheter
• Snabb andning
• Bröstsmärta
• Hosta med blod
• Känsla av annalkande undergång eller stark oro

Handla snabbt – tillståndet kan försämras mycket hastigt och medvetlöshet kan utvecklas.

Behandling av blodpropp i djupa vener

Har du diagnostiserats med DVT eller lungemboli kommer vården att sätta in blodförtunnande läkemedel (antikoagulantia). Den första behandlingen ges oftast intravenöst på sjukhus. Efter några dagar övergår man vanligen till tablettbehandling, exempelvis warfarin, eller injektioner som enoxaparin (Lovenox). Hur länge behandlingen ska pågå avgör din läkare utifrån din specifika situation.

Riskfaktorer för blodpropp i djupa vener

Risken för DVT ökar hos personer som:

• Lever en stillasittande livsstil eller är sängliggande under längre perioder
• Återhämtar sig från en operation
• Är äldre än 60 år
• Har ärftliga tillstånd som ger ökad benägenhet för koagulering (hyperkoagulabilitet)
• Nyligen har fött barn, är gravida eller nyligen varit gravida
• Har övervikt
• Har åderbråck
• Har cancer
• Använder hormonbehandling, exempelvis p-piller eller hormonersättning i klimakteriet

Förebyggande råd

Det bästa skyddet mot DVT är att hålla sig i rörelse. Sitter du stilla länge, till exempel på en lång flygresa, res dig regelbundet och gå omkring i kabinen.

Använd kompressionsstrumpor om din läkare har ordinerat det – de underlättar venöst återflöde och minskar risken för att blodet stannar upp i benen.

Uttorkning kan göra blodet mer benäget att levra sig. Drick därför extra mycket vätska i varmt väder. Gravida kvinnor blir snabbt uttorkade och bör vara extra noga med att få i sig tillräckligt med vätska under hela graviditeten.